2 juni 2013

Vad händer med journalistiken när marknaden styr?

Naturligtvis går det inte att begära att en medieägare ska bedriva en journalistisk verksamhet om denna ständigt går med ekonomisk förlust. Med det sagt vill jag ändå ställa frågan om det är klokt att låta enbart marknadslogiken styra.

Länstidningens förstasida 20 mars i år.
Länstidningen i Östersund, där jag hade min första fasta anställning som journalist, fick i veckan besked från ägarna Mittmedia att redaktionen ska bantas med åtta tjänster (läs mer här). 16,5 tjänster blir kvar – på min tid (första halvan av 90-talet) var vi dryga 50 om jag minns rätt; ett par lokalredaktörer i länets alla kommuner, specialredaktioner och specialiserade reportrar på centralredaktionen. Och både LT och konkurrenten Östersunds-Posten gjorde väldigt bra lokaltidningar.
     Anledningen till uppsägningarna är inte att tidningen går med förlust. Nej, istället motiveras uppsägningarna med att man måste förbereda sig för en framtid med vad man tror färre läsare, färre prenumeranter och att annonsörerna flyttar till andra plattformar.
     Marknadslogiken säger att det är ett helt rätt beslut. Som publicist borde man istället fundera på hur man ska kunna fortsätta att leverera ett innehåll som läsarna är villiga att betala för, och som de finner det värt att ta del av.
     Någonstans går den där gränsen…


Göteborgs-Postens kulturchef Gabriel Byström tar sig an krocken mellan marknadslogiken och publicistiken i en lång och läsvärd essä i dagens GP (läs här). Vad händer när ekonomerna stärker sitt grepp över mediehusen? Byström uttrycker en stark oro:
Frånvaron av publicister öppnar för en helt annan sorts diskussioner och överväganden. Självklart är det lättare att fatta beslut som slår hårt mot den publicistiska verksamheten, själva kärnan i landets mediehus, om det saknas mer djupgående publicistisk kunskap och erfarenhet bland dem som ska fatta beslut. Enkel logik. Och. När medieföretagen i allt högre grad börjar drivas som vilka andra företag som helst, med inte minst djupt problematiska ersättningsnivåer till den allra högsta ledningen eller ägarna, urholkas också gradvis trovärdigheten.

JMG-forskarna Ulrika Andersson och Jenny Wiik behandlar samma sak i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Journalism Practice, Journalism meets management. De har undersökt hur framför allt redaktionschefer och chefredaktörer upplever att deras yrkesroller har förändrats det senaste decenniet när marknadslogiken fått ett allt tydligare inflytande över vad som publiceras – effektivitet och vinst är de nya ledorden vid sidan av en ökad publikorientering. Samtidigt vill redaktionerna fortsätta att producera det de menar är god journalistik. Och mitt i den här krocken mellan marknadslogik och publicistik står alltså redaktionsledningarna.
Preferences

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar