23 april 2014

Om de twittrande journalisterna i Digital Journalism

Artikel nummer två i mitt avhandlingsarbete, J-Tweeters. Pointing towards a new set of professional practices and norms in journalism, har nu publicerats online i tidskriften Digital Journalism.

Precis som min första artikel, The Social Journalist, bygger den här artikeln på data från Journalistundersökningarna. Den här gången är det de twittrande journalisterna (alltså de som utgör en stor del av mediebubblan på Twitter) som står i fokus – skiljer sig de från andra journalister och i så fall hur? Så här lyder abstract:
This paper studies the process of normalizing in journalism by examining journalists' use of Twitter. Who are the active j-tweeters, and how do they use Twitter? And how do j-tweeters deviate from other journalists concerning professional practices and norms? The study draws from a representative large-N mail survey of Swedish journalists. The findings indicate that there are substantive differences in norms and values between the most active j-tweeters and their colleagues concerning the "Twitter-specific" features of interaction and networking and their views on personal branding. On the other hand, as the most active j-tweeters do not deviate on core professional values, it appears that Twitter is being normalized in journalism. However, due to the ongoing generational shift in the newsrooms, the views held by the active j-tweeters could lead to a new professional view on journalism in which audience orientation and professional positioning gain importance.
Vill du läsa hela artikeln? Kolla i så fall om ditt bibliotek eller din arbetsgivare har en prenumeration. Om du inte har tillgång till fulltext men ändå är intresserad av att läsa hela artikeln kan du mejla mig och be (snällt) att få ett av mina så kallade authors eprints. Antalet är begränsat, och jag tänker mig att i första hand bransch (medieföretag, journalister, sociala medier-strateger) kan komma ifråga för dessa.


Relaterat inlägg: The Social Journalist i Digital Journalism (130313)

6 april 2014

Forskarskola för åttondeklassare

Det går att göra riktig vetenskap när man går i åttan. Det visade Emma som pryade hos mig i veckan. Jag skrev en kort Forskarskola för åttondeklassare inför Emmas vecka på JMG. Den består av (länkar till pdf:er):
  • Att göra vetenskap – en kort beskrivning av hur man gör en innehållsanalys.
  • Forskningsfråga – en kort beskrivning av syfte och frågeställningar för just den undersökning Emma gjorde.
  • Kodbok – som beskriver de variabler och variabelvärden som kodas.
  • Kodblankett – den blankett man fyller i när man kodar.
Byter man ut forskarskolans forskningsfråga går det att använda den här forskarskolan för att göra egna innehållsanalyser av medieinnehåll. Till exempel kanske man vill veta hur ens egen lokalradiostation använder sociala medier, eller så kanske man vill analysera hur bra lokaltidningen där man bor är på jämställdhet (genom att räkna hur många män och hur många kvinnor som får prata eller syns på bilderna). Har man inget avancerat statistikprogram kan man använda Excel, eller faktiskt räkna för hand – vi räknade frekvenser och gjorde korstabeller, och det går bra att göra för hand så länge det inte är för många analysenheter.

Det svåra kommer när man ska presentera resultaten och analysera materialet. Emma förvånade mig – på riktigt – med sin noggranna resultatredovisning och skarpa analys. Emma hade ingen egentlig bakgrundskunskap om hur riktig vetenskap går till, utan vi pratade en del om det under veckan. Och istället för medieteoretiska utgångspunkter använde hon Sveriges Radios handbok för journalister för hur de ska använda sociala medier på redaktionerna.
     Resultatet blev minst sagt imponerande! Läs hennes analys här.

4 april 2014

Gästinlägg: P4 Väst missar dialogen på sociala medier

Den här veckan har jag haft en pryo på jobbet. Emma Vidarsson går i åttan på Henåns skola och har pryat som forskare. Emma har gjort en klassisk innehållsanalys av hur P4 Väst använder sina sociala medier-konton. Resultatet syns i den rapport som Emma har skrivit och som publiceras här.

* * *

Ledningen för Sveriges Radio tycker det är viktigt att hela bolaget syns i och använder sociala medier, och har arbetat fram en handbok för journalister. Ledningen vill att både kanaler och program använder sociala medier för främst tre olika saker: dialog, research och spridning. Syftet med denna studie är att undersöka hur en av de lokala stationerna, P4 Väst, använder Facebook, Instagram och Twitter.

För att komma fram till våra siffror har vi räknat på hur många inlägg redaktionen gör under en månad (en vecka på Twitter). Med dialog menar vi inlägg där redaktionen ställer en fråga till publiken, eller en uppmaning, eller mer pratar med publiken. Spridning är när de delar en länk till ett inslag eller program, för att locka läsaren att läsa mer på webben. Researchen har vi inte kunnat mäta, eftersom den inte syns på utsidan. Den kan redaktionen göra genom att läsa på till exempel olika politikers sidor. Vi har även räknat med antalet gilla-markeringar, delningar och kommentarer.
     (Innehållsanalysen har gått till så att Emma har kodat efter ett kodschema som vi gjort tillsammans, och sedan har vi hjälpts åt att räkna fram statistiken. Emma har i en första fas av undersökningen kodat allt material som redaktionen postat på respektive konto under den sista veckan i mars månad. Men eftersom det var så få postningar på Facebook den här veckan, och ingen alls på Instagram, kodade hon Facebook och Instagram en hel månad. Därmed fick vi också ett bättre underlag för att se på andelen länkar och publikens reaktioner. / Ulrika)

Kommentar: Tabellen visar hur P4 Väst använt sina egna sociala medier-
konton på Facebook, Twitter och Instagram under sista veckan i mars 2014.
Siffrorna avser egna inlägg, inte kommentarer eller svar på inlägg.

Under 20–25 mars gjorde P4 Väst 15 inlägg på sin Facebook-sida (se tabell 1) där de har en gilla-sida som gillas av 3 780 personer. 47 procent av inläggen var dialog och 53 procent var spridning. På Twitter där de har 1 352 följare gjorde de 108 inlägg och 100 procent var spridning. De för ingen dialog med sin publik på Twitter, utan inläggen är automatiskt delade direkt från hemsidan och inget de skriver själva. Instagram, där de har 70 följare, har de inte använt under den vecka vi undersökt. Vi har bara räknat deras egna inlägg och inte publikens svar.

Kommentar: Tabellen visar vad P4 Västs egna aktiviteter i sociala medier innehåller.
Facebook 1–31 mars, N=71, Twitter 25–31 mars, N=133, och Instagram 1–31 mars, N=3.












För att kunna studera innehållet i poster på Facebook och Instagram mer noga har vi räknat dessa två en hel månad (se tabell 2). Om man ser på deras inlägg denna månad så är det ganska jämnt fördelat mellan spridning och dialog på Facebook. 51 procent är dialog och 49 procent är spridning. Dock har de inte så mycket bilder. 20 procent av deras inlägg på Facebook innehåller bild, och 7 procent är med bilder från redaktionen eller nyhetsarbetet, de andra 13 procenten är från inslaget eller nyheten.
     På Twitter är det 100 procent spridning, varav 91 procent innehåller en länk. De har inte lagt upp några bilder.
     67 procent av innehållet på Instagram är dialog, och 33 procent är spridning. Av dessa inlägg innehåller 33 procent en länk och 100 procent innehåller bilder (såklart!) från redaktionen.

Kommentar: Tabellen visar antalet interaktioner på P4 Västs Facebook 1–31 mars, N=71, Twitter 25–31 mars, N=133, och Instagram 1–31 mars, N=3.












Lyssnarna är mest aktiva på Facebook (se tabell 3), och totalt finns det 286 kommentarer, 581 "gilla"-markeringar och 33 delningar på P4 Västs Facebook-sida. Det är i snitt 4 kommentarer, 8,2 "gilla" och 0,5 delningar per inlägg som redaktionen har gjort själva. Redaktionen har endast svarat 16 gånger, vilket är bara 0,06 gånger per kommentar från publiken.
     På Twitter är publiken inte lika aktiv, där har P4 Väst bara fått 18 kommentarer, 12 "gilla"-markeringar och 55 delningar. Under den vecka vi mätt är det ungefär 0,14 kommentarer, 0,09 "gilla" och 0,41 delningar per inlägg som redaktionen har gjort själva. Där har redaktionen svarat 13 gånger, 0,72 gånger per kommentar.
     På Instagram har de fått 15 "gilla", vilket är 5 per inlägg.

Kommentar: Figuren visar hur P4 Västs egna uppdateringar på Facebook (1–31 mars, N=71) och
Twitter (25–31 mars, N=133) fördelas över veckans dagar.
















Man ser även ett tydligt mönster i när redaktionen uppdaterar på Facebook. Det börjar bra på måndagar då de är mest aktiva, men sedan går det ner på tisdagar och onsdagar, och på torsdagar uppdaterar de lite mer igen. Så sjunker det lite på fredagar, för att sedan bli väldigt lite under helgen.
     På Twitter är flödet ganska jämnt, eftersom det består av automatiska uppdateringar när en ny artikel eller inslag kommer upp på hemsidan. Men det minskas ändå under helgen då det inte är lika många som arbetar.

Av denna undersökning kan vi se att P4 Väst följer Sveriges Radios riktlinjer på Facebook, med en jämn uppdatering och varierat mellan spridning och dialog, men att de använder Twitter bara som spridningskälla med rubriker som länkar till webbsidan. De skulle kunna vara mer aktiva på alla sidor.
     Man kan se att följarna på Instagram och Facebook tycker om när P4 Väst postar bilder, så där tror jag att det hade varit ganska enkelt att få med publiken på ett nytt sätt.
     Det är smart av P4 Väst att vara så aktiva på Facebook eftersom det är där de har flest följare, och Facebook är väldigt lätt åtkomligt och många använder det dagligen. Samtidigt hade det kanske varit bra om de når en ny publik, vilket de kanske skulle kunna göra via både Instagram och Twitter.
     Vi kan också se att de inte svarar på kommentarer så mycket som de kanske borde göra. Är man lyssnare och har kommenterat vill man nog gärna ha ett svar. Även om redaktionen inte behöver svara på allt, tycker jag att man kan göra det åtminstone en gång per inlägg. Jag tror det hade varit bra om de gjorde det mer, eftersom lyssnaren då känner sig närmare journalisterna. Journalisterna öppnar flera gånger för en diskussion, men är inte med i den själva. Om de använder det på rätt sätt, är det en enkel väg att höra folkets åsikter om program. Sociala medier är ett lätt sätt att kommunicera med publiken, om man använder det rätt.