11 februari 2015

Reading list for February:
34 papers on social media in journalism

Routledge has put together a list of 34 studies on social media in journalism, open access until end of March. On this list you will find some of the most important international research from some of the best scholars in the field.
     One of the articles is The social journalist: Embracing the social media life or creating a new digital divide, by Monika Djerf-Pierre and myself. So, if you are interested in my academic work take the opportunity to read it ;)

Routledge's list of articles

Februari månads läslista: 34 artiklar
om sociala medier i journalistiken

Routledge har satt samman – och låst upp – en samling vetenskapliga artiklar om sociala medier i journalistiken. Här finns 34 studier presenterade, alla författade av ledande forskare på området.
     Du kan till exempel läsa om hur Twitter kan användas som plattform för att rapportera händelsenyheter, hur man kan utveckla verktyg för att verifiera sociala medier-innehåll, hur redaktioner kan använda Facebook för att prata med sin publik, hur afrikanska journalister och redaktioner använder sociala medier eller hur journalistiken – och journalister – måste anpassa sig till det flöde av allt möjligt innehåll som finns i sociala medier. Och mycket mer.
     Här finns också Monika Djerf-Pierres och min artikel The social journalist: Embracing the social media life or creating a new digital divide, som handlar om svenska journalisters uppfattning om och användning av sociala medier. Studien bygger på surveydata från Journalistundersökningen 2011/2012 och siffrorna är med andra ord ett par år gamla. Det betyder att nivåerna på användning etc gått upp (jämför med frekvenstabellerna i inläggen förra veckan med data från J-panelen), men skillnaderna mellan olika grupper av journalister består.

Artiklarna, som du hittar här, är fritt tillgängliga mars månad ut.

9 februari 2015

En sista (?) tabell från J-panelen:
Facebook i topp, bloggläsandet minskar

Olika sociala medier är sinsemellan väldigt olika, och det finns många och goda argument för att man inte ska jämföra användning eller göra topplistor över mest populära.
     Resultaten från J-panelen visar dock att det finns stora skillnader i användning av olika sociala medier över tid. Från 2012 till 2014, när mätningarna gjordes, har till exempel den dagliga användningen av Facebook ökat med 8 procentenheter.

När du tittar på användningen av olika sociala medier bland journalister i tabellen nedan är det viktigt att komma ihåg att J-panelen frågar om ett mycket begränsat urval av olika sociala medier.

Kommentar: Frågan löd: "Hur ofta gör du följande i sociala medier, privat eller i ditt arbete?" Kategorin "dagligen" avser svarsalternativen "hela tiden" och "dagligen". Kategorin "sällan/aldrig" avser svarsalternativen "någon gång i månaden" och "aldrig". N 2012=1 305, N 2014=901.




Relaterade inlägg: Unik tidsserie från J-panelen visar minskad "nytta" med sociala medier (150205), Journalister och sociala medier: Var är frilansarna? (150208)

8 februari 2015

Journalister och sociala medier: Var är frilansarna?

Det finns stora skillnader i hur olika grupper av journalister använder sociala medier. Det vet vi sedan tidigare. Som en uppföljning på förra inlägget visar jag här en tabell på hur det ser ut i journalistkåren, baserat på resultaten av senaste J-panelen 2014.
     I korthet: Det finns inga könsskillnader att tala om i hur journalister använder sociala medier i jobbet. Det som spelar roll för hur mycket man använder är ålder och antalet år i yrket (detta hänger naturligtvis ihop) samt vilken typ av arbetsplats man jobbar på. Viktigt är också typ av arbetsuppgifter, befattning och anställningsform. Unga journalister med drygt fem år i yrket som inte är frilans och som inte jobbar med papper – där har ni de "mesta" sociala medier-användarna i journalistkåren.

Själv tycker jag det är intressant att se att gruppen frilansare inte är bland de flitigaste sociala medier-användarna. Framför allt utländsk forskning framhåller ofta sociala medier som den främsta kanalen för frilansare att bygga sitt eget varumärke – inte bara genom ett strategiskt arbete utan också genom att "bara synas", alltså vara aktiv, i sociala medier. Jag vet inte varför svenska frilansare ligger så lågt i användning jämfört med andra grupper, men det tål att fundera vidare på.
     Det är också intressant att se att gruppen chefer uppger att de är mer aktiva än journalister utan strategiskt eller operativt ansvar. En inte helt ovanlig uppfattning inom branschen är nämligen att cheferna inte alls är särskilt aktiva. Men J-panelen säger inte vad journalister gör i sociala medier – alltså inte hur stor andel av tiden som läggs på research, spridning eller dialog.
     Just frågan om hur mycket som egentligen är dialog i någon form fördjupar jag mig i just nu, och jag kommer att presentera siffror (som bygger på innehållsdata) senare i vår.

Signifikanstest: *p<0.05, **p<0,01, ***p<0,001, Kendall's tau-c (översatt i normalsvenska betyder det att ju fler prickar, desto bättre). N=901.













Relaterade inlägg: Unik tidsserie från J-panelen visar minskad "nytta" med sociala medier (150205),  Stora skillnader i hur journalister använder sociala medier på jobbet (120626)

5 februari 2015

Unik tidsserie från J-panelen visar
minskad "nytta" med sociala medier

Idag presenteras nya siffror från J-panelen, en webbpanel bestående av svenska journalister.
     J-panelens unika tidsserie visar att samtidigt som journalisters användning av sociala medier ökar, framför allt den jobbrelaterade användningen, så minskar den nytta samma journalister säger sig ha av sociala medier för olika ändamål.
     Hur hänger det ihop?

Kommentar: Frågan löd: "Hur ofta använder du sociala medier, privat eller i ditt arbete?"
Till att börja med ökar faktiskt inte användningen av sociala medier bland journalister, sett till andelen användare. Första gången frågan om användning ställdes i J-panelen, 2012, var det 12 procent som sa att de aldrig eller bara sällan använde sociala medier privat och 15 procent som aldrig eller bara sällan använde i jobbet. Två år senare, 2014, är det 11 procent som säger att de sällan/aldrig använder privat och 14 procent sällan/aldrig i jobbet. Skillnaden är såpass liten att den inte betyder något.
     Istället är det den mer högfrekventa användningen som ökar – de som för drygt två år sedan svarade "någon gång i veckan" på frågan Hur ofta… använder istället olika sociala medier varje dag eller i princip hela tiden.
     Andelen icke-användare (jag har i mina texter beskrivit dem som skeptiker) är alltså stabil. De som använder (entusiasterna) använder mer.

Samtidigt tycks det som om entusiasterna blivit mindre entusiastiska. De flesta journalister använder olika sociala medier som jobbverktyg, för att hitta intervjupersoner och case, för att nätverka och crowdsourca, för att researcha och trendspana etc. För de flesta journalister är olika sociala medier utmärkta jobbverktyg för sådana här saker. Men när vi i J-panelen ställer frågan om hur viktigt journalister anser att sociala medier är för de här sakerna, så minskar den upplevda viktigheten eller nyttan. Ibland är minskningen rätt rejäl, dessutom.
     Tabellen nedan är inte världens vackraste, det är jag den första att erkänna, men den går att läsa. Det som är intressant är kolumnerna med differenser, alltså skillnader i svaren mellan 2012 och 2014.

Kommentar: Frågan löd: "Hur viktiga är sociala medier för dig när det gäller följande?" Kategorin "viktigt" avser svarsalternativen "mycket viktigt" och "ganska viktigt". Kategorin "mindre viktigt" avser svarsalternativen "inte särskilt viktigt" och "inte alls viktigt". N 2012=1 305, N 2014=901.


Vi kommer att fördjupa analysen av de här frågorna senare i vår. Redan nu vågar jag påstå att den sociala medier-hype som rått inom stora delar av journalistkåren håller på att avklinga. Kanske kan man säga att användningen av sociala medier i journalistiken håller på att mogna.

Jag vill också passa på att berätta att J-panelens tidsserie över journalisters användning av sociala medier är unik, också i ett internationellt perspektiv. Två mätningar, 2012 och 2014, är visserligen en väldigt kort tidsserie, men utan flera mätningar finns det ingen chans att uttala sig om förändringar överhuvud taget.  


Relaterade inlägg: Journalister gör "mer av allt" i sociala medier – men det finns stora skillnader inom kåren (120625), Journalisters användning av sociala medier: Att omvärldsbevaka viktigare än dialogen (120627)

Ett samtal om Twitter i journalistiken (och i forskningen), transparens och varumärken

Ibland blir samtal på Twitter intressanta inte bara för dem som deltar. Det här samtalet tror jag är ett sådant. "Är en journalist som inte är på Twitter helt out?" löd den inledande frågan.
     Det var Mattias Fagerholm, som arbetar på finska YLE, som ställde frågan till mig eftersom han skulle prata Twitter med sina kollegor dagen därpå. Med från början i samtalet var också Cecilia Djurberg, som är redaktör för Sveriges Radios Medieormen. Efter ett tag bjöds Carl Fridh Kleberg, tidigare utrikesreporter på TT men nyss värvad till Expressens sociala medier-redaktion, in i tråden.
     Vårt samtal handlade i första hand om Twitter i journalistiken, vad Twitter är bra till och vad som kan vara bra att tänka på. Men det handlade också om transparens, och hur Twitter och andra sociala medier blir allt viktigare för redaktioner och enskilda journalister för att visa hur man jobbar, prata med publiken och kanske ge en mänskligare bild av reportern bakom bylinen. Och så handlade det om journalister som varumärken.
     Och egentligen handlade det lika mycket om Twitter i forskningen.

Länk till Storify: Ett samtal om Twitter i journalistiken

Jag delar samtalet i sin helhet här, främst eftersom flera av mina kollegor på JMG och på andra ställen är nyfikna på vad vi sade. Jag har också kollegor som är nyfikna på hur samtal på Twitter förs, och för dem blir det här ett spännande exempel. Jag tänker att en och annan av alla de som "smyglyssnade" också uppskattar att få det samlat.
    Jag har inte rensat bland tweetsen, och inte flyttat om ordningen. Det här är vad vi sa, i den ordning vi sa det. Eftersom Twitter fungerar som det gör och turtagningen inte alltid är självklar betyder det att man får läsa lite generöst.

1 februari 2015

NODA Awards 2015: VALU, #sporet och Dødsdykket

Igår kväll presenterades vinnarna av årets NODA Awards, alltså Nordiska datajournalistikpriset, vid den nordiska konferensens avslutande middag.
     Jag var inte på plats – tyvärr, tiden räcker inte till allt – men jag har suttit med i juryn. Vi har inte haft ett lätt jobb. Jämfört med i fjol var det både fler inskickade bidrag, och fler väldigt bra bidrag.

I kategorin applications vann SVT Pejl med VALU, alltså valvakans presentationer av vallokalsundersökningen och senare valresultatet. "De lykkes der mange har mislykets: de leverer superraske, krystallklare visualiserte valgresultat," står det i motiveringen.

I kategorin facts vann Berlingske med #sporet "…som illustrerer hvor mye metadata avslører om livene våre. Et kompleks, men svært viktig tema, som aldri er blitt fortalt så engasjerende og interessant som dette." Det Berglingske gjort är att de samlat in all metadata de hittat om två danska toppolitiker, och sedan visualiserat detta. Själva mängden tillgänglig data är fascinerande – och skrämmande.

I kategorin story vann VG med Dødsdykket. "Banbrytende multimedial historiefortelling på ett meget høj internasjonalt nivå," står det i motiveringen. Och det är verkligen en fascinerande story, och ett fängslande sätt att berätta som vi kommer att se mer av i journalistiken i framtiden.
  
Här kan du läsa mer om vinnarna, och här finns länkar till alla 15 nominerade. Den som är intresserad av datajournalistik kan här se många goda exempel på vad och hur man kan göra. Övriga svenska bidrag bland finalisterna är Nyhetsbyrån Sirén: Politiska klassen, Mittmedia: #kandulova, samt Aftonbladet: Valkompassen och Estonia.

Relaterade inlägg: Här är Nordens bästa datajournalistik (131114), Och vinnarna är… (131123)