20 februari 2016

Ny forskning: En närmare titt på @niklassvensson

I mitt avhandlingsarbete tittar jag på hur svenska journalister som grupp använder sociala medier, och hur sociala medier påverkar professionen. Jag använder surveys och kvantitativa innehållsanalyser av till exempel journalisters tweets.
     Ulrika Olausson vid Jönköpings universitet har en mer kvalitativ ansats, och har djupdykt ner i Expressen-reportern Niklas Svenssons twittrande, närmare bestämt 197 tweets från ett par dagar i mars 2014. Utifrån denna analys diskuterar hon sedan hur Twitter används för att konstruera en professionell identitet, som det heter på forskarspråk. Man skulle också kunna säga att hon analyserar bilden av journalisten Niklas Svensson så som han framställer sig själv.
     Det här är en studie om en enda person (om än en av Sveriges mest flitiga journalister på Twitter) och det går inte att dra några slutsatser om hela den svenska journalistkåren utifrån den. Det är ändå en spännande studie, inte minst för att det är just en djupstudie.
     Studien The reinvented journalist (bra namn på den här gruppen journalister som är konstant aktiva i sociala medier) är publicerad i Digital Journalism.

19 februari 2016

Ny forskning: Hur skiljer sig nyhetsläsandet mellan papper och webb?

De flesta förstår att nyhetsläsandet skiljer sig om man sitter och bläddrar i en papperstidning eller om man läser nyheterna på webben. Nu har Torbjörn von Krogh, Mittuniversitetet, och Ulrika Andersson, JMG, studerat hur läsandet skiljer sig. Samtidigt visar de varför klickjakt kanske inte är den enda vägen till redaktionell framgång.
     Genom att jämföra sidvisningsdata från vlt.se och upprepade telefonintervjuer med VLT:s papperstidningsläsare från två höstveckor kan de visa att medan webbpubliken scrollar webbettan för att hitta de texter de vill läsa, så bläddrar papperspubliken igenom hela tidningen. Och medan webbpubliken fokuserar på att läsa bara ett fåtal texter inom ett begränsat antal områden (mest om olyckor och brott) så väljer papperspubliken mer "lite av varje". Med andra ord: webbpubliken uppdaterar sig medan papperspubliken uppdaterar och fördjupar sig. I alla fall om man bara ser till antalet sidvisningar eller klick. För om man istället tittar till hur mycket tid respektive publik ägnar åt faktiskt nyhetsläsande så försvinner de här skillnaderna. Med andra ord: klick är inte det samma som intresse eller engagemang, och istället för att bara mäta klick borde redaktionerna också mäta hur mycket tid publiken lägger på ett visst innehåll.
     Studien Reading patterns in print and online newspapers är publicerad i Digital Journalism.

16 februari 2016

Fem studier om sociala medier i journalistiken

Sociala medier i journalistiken är ett hett ämne för JMG:s uppsatsskrivande studenter. På JMG utbildas både medievetare och journalister, vilket gör att många perspektiv fångas. Bland höstterminens kandidatuppsatser finns följande:

  • Det moderna tidningsbudet av Frida Gustavsson och Evelina Olofsson. En intervjustudie med journalister om nyhetsförmedling i sociala medier. Beskriver väl hur journalister och redaktioner tänker runt sociala medier just nu. 
  • Nyheter i kvadrat av Anton Björsell. En intervjustudie av hur svenska redaktioner arbetar med Instagram. Handlar om hur redaktionerna försöker hitta såväl publik som rutiner för hur de ska arbeta och vilket innehåll som fungerar.  
  • "Jag förstår inte hur man kunde vara journalist innan sociala medier" av Markus Jacobsson och Niklas Thander. En studie av journalisters attityder till sociala medier som arbetsredskap, och hur dessa kan påverka de professionella yrkesidealen (negativt).
  • Om redaktionen själv får välja av Felicia Green och Elin Kardell. En innehållsanalys av vad fyra nyhetsredaktioner väljer att dela i sociala medier som bland annat visar att opinionsjournalistik delas mer nu än för ett par år sedan.
  • "Det är högt i tak, så länge man kryper" av Carolin Gadallah, Emilia Halling och Jennifer Johansson. En survey till journalister på sex public service-redaktioner om hur de ser på de professionella idealen objektivitet och neutralitet i relation till sociala medier.
Alla godkända uppsatser och examensarbeten som examinerats vid JMG finns samlade i ett sökbart arkiv; Expo. Här finns kandidat-, magister- och masteruppsatser, samt arbeten från magasins- och nyhetsproduktion.

8 februari 2016

Jag hatar verkligen gammelmedia

Vilka ord vi väljer att använda säger så mycket. Genom att välja ett ord framför ett annat talar vi också om för den som lyssnar hur hon ska förhålla sig till det vi pratar om. Känn lite på skillnaden mellan kärring och hustru så förstår du vad jag menar.

Det ord jag avskyr mer än många andra just nu är gammelmedia. Ordet "skapades" när det fanns ett behov av att skilja nyhetssajter och mediehus från redaktioner som bara publicerade på en plattform (papper, tv eller radio), när det fanns ett behov bland nyhetssajter och mediehus att framställa sig som lite mer moderna än de som inte hade hunnit ställa om än.
     Idag är alla nätsajter och mediehus, och behovet därmed inte lika skriande.
     Men ordet gammelmedia lever kvar, och syftar nu istället på innehållet. Det används främst av konspirations- och hatsajter som genom att kalla nyhetsmedierna för gammelmedia vill framställa sig själva som modernare och "bättre", som sajter där man berättar den "sanning" man menar att andra förtiger.
     Att konspirations- och hatsajterna skulle vara ett bättre alternativ är naturligtvis bara nys. Men ordet gammelmedia har fortfarande fäste också i den allmänna mediedebatten. När vi använder ordet talar vi om för den som lyssnar hur hon ska förhålla sig till det de medier vi pratar om, tänka på dem som lite gammeldags, på ett negativt sätt. Betecknar man något som gammeldags öppnar man också för att det är dags är för något nytt – och där står konspirations- och hatsajterna och försöker sälja in sig som alternativet.

Jag hatar verkligen gammelmedia. Ordet alltså. Själv använder jag, med en dåres envishet, begreppet nyhetsmedier. För det är ju faktiskt det det handlar om – nyhetsmedier med ansvariga utgivare, pressetiskt ansvarstagande, yrkesetiska regler och publicistiska ideal och värderingar.
     Vilka ord vi väljer att använda säger så mycket.

I Medievärlden idag skriver Mikael Marklund om vikten av att kalla konspirations- och hatsajter vid deras rätta namn. Något egentligt alternativ, som de gärna vill utmåla sig själva som, är de nämligen inte. Jag skulle kalla texten mycket klok om det inte vore för den lilla detaljen att han använder ordet gammelmedia …