15 september 2013

Spännande journalistikforskning i Cardiff

Gammalt möter nytt på universitetet i Cardiff. Vartannat år möts
journalistikforskare och delar erfarenheter och rön.
Den här veckan har jag varit tillsammans med min kollega Annika Bergström, som också är undersökningsledare på SOM-institutet, på den ledande konferensen för journalistikforskare, Future of Journalism 2013 i Cardiff.

Annika och jag presenterade vårt paper Where the (inter)action is: Journalists' and the audiences' social media use. Vi jämför användar- och attityddata från Journalist '11 och SOM-undersökningen samma år, för att försöka besvara frågan om sociala medier egentligen är den där fantastiska plattformen där publik och journalister möts och interagerar på lika villkor.
     I korthet kommer vi fram till att nej, i alla fall inte ännu. Folk i allmänhet använder inte sociala medier särskilt mycket, och de unga som faktiskt använder är inte särskilt intresserade av nyheter – så varför skulle de vilja interagera med journalister? Användningsmönstren skiljer sig också åt – journalister är på sociala medier i jobbet, allmänheten i huvudsak av privata skäl. Publiken vill gärna ha möjligheter att dela material och interagera, men gör det mycket sällan i praktiken – samtidigt som journalister tycker det är bra att publiken är aktiv men själva inte vill till exempel delta aktivt i debatten i kommentarsfälten. Vill man se sociala medier som en plattform för där publik och journalister möts på lika villkor, eller för den delen om man ser på sociala medier ur ett redaktionellt perspektiv och ser det som en plattform för innehållsdistribution, deltagande, dialog och transparens så har man en del att jobba med, med andra ord.
     Vårt paper väckte en del uppmärksamhet under konferensen – positiv sådan. Det är få andra forskare världen runt som har möjlighet att använda den typen av data som vi är så bortskämda med på JMG. Dels är vi nästan ensamma om att göra en representativ journalistundersökning, och dessutom har vi alltså de representativa SOM-undersökningarna i huset. Att ställa två undersökningar mot varann, som Annika och jag gör i vårt paper, är lite som att jämföra äpplen och ananasar, men de forskare som läst vårt paper och lyssnade på presentationen tyckte att resultatet var väldigt intressanta.
     Vår presentation finns här (pdf), om någon är intresserad. Vi hade tolv minuter på oss att presentera huvuddragen i vårt paper, så presentationen är ganska kort.
     Dessutom så livebloggades den panel där vi ingick. Det referatet finns här. Sammanlagt livebloggades fem paneler (med mellan två och fem presentationer var), och där finns en hel del spännande att ta del av för den som är intresserad av journalistikforskning.

* * *

Det presenterades naturligtvis en massa spännande forskning kring journalistik på den här konferensen, som är en av de få som är intriktade mot bara journalistik. Kraven på att få delta är dessutom rätt höga; många vill vara med med bara runt en fjärdedel blir antagna.
     Mycket av den forskning som presenterades i år handlar om sociala medier på olika vis, annat handlade om publiken och olika former av deltagande.
     En studie av amerikanska tonåringar, som presenterades i samma panel som vårt paper, visar till exempel att tonåringar inte alls vill ha objektiva nyheter, de vill ha hjälp att förstå. Att man klart och tydligt talar om vems felet är, så att säga.
     Och i en europeisk studie om individanpassade nyheter (personalization) kunde man visa att publiken inte är så intresserad av personliga flöden som många kanske tror – man är nämligen rädd för att missa något viktigt, och samtidigt inte riktigt beredd att lägga tid och möda på att bygga ett personligt flöde som man litar på. Den där relevanta överblicken, smörgåsbordet av nyheter, är fortfarande kommersiellt gångbar, med andra ord.



Fotnot: Jag kan verkligen rekommendera en resa till Cardiff. Så länge det inte regnar alltför mycket verkar det vara en synnerligen trevlig stad. Många trevliga affärer att shoppa i, mysiga gator och överbyggda arkader. Men maten… man får helt enkelt försöka undvika det genuint brittiska.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar