An export style (Ulysses) for a thesis – that actually works

Via this link, you can download the export style I have designed for my thesis: UH Book S5.ulstyle. It is based on one of the default styles in Ulysses app, but modified to fill my needs. In short, this export style includes:

• S5 format, 165x242 mm. This is one of the most common formats for Swedish printed dissertations.
• Garamond 11/13 for the body, headers etc. in Helvetica Neue.
• Page enumeration in both numbers and lowercase-roman (because you want those lowercase-romans in the front matter).
• New chapters start on right pages.
• End-of-page footnotes.

My thesis frame is written in Ulysses app, one sheet per chapter (or section of the front matter). I exported it to Word in two sections – one for the front matter (in which I used the alternative code for lowercase-roman enumeration) and one for the main body. The included articles were exported separately.

     The front matter section needed some further formatting that is not included in the export style. For example, I have always preferred to fill in the page numbers in the ToC manually. 

     After the export of the body section, I configured the bibliography. Easy peasy once I had figured out how to do this. I have previously published a guide for integrating Endnote with Ulysses. This guide includes instructions on how to configure the bibliography.

     Then it was just a matter of exporting the separate sections to PDF format, collect the sections in one single PDF, add front and back (layouted in InDesign), and send it to the printers. Easy peasy. 

What does it look like? Download the thesis frame (pdf) via the link below and look for yourself: #InFlux. Journalists’ adoption of social media and journalists’ social roles

My take on integrating Endnote with Ulysses (sync!!!)

I use Ulysses for most of my academic writing. I love it – it syncs immediately over Mac, iPad, and iPhone, it provides a ”text first” experience (we’re talking markdown instead of formatting as you go), and allows me to export the text to whichever format I want to – be it a blog post like this, an academic article aimed for a journal, or a thesis.
     Having learned the markup language of markdown (that’s not difficult at all) and got used to using full screen, black template (this allows me to focus on the text and only the text), my next problem was how to use Ulysses with Endnote, the reference manager provided by my university. For me, it has taken some time to solve all small problems and make things work the way I want them to work. I have of course searched for solutions online, but most suggested solutions does not really solve my problems, as I use several Macs, each with its own installation of Endnote. And while I do sync my Endnote library between these machines (and to an online library that I use on mobile devices), some content does not sync – and this has been a problem. So, here is a guide on how to integrate Endnote (X8) with Ulysses (14.2) that actually works.

• When I write, I use Endnote’s temporary citations to include references in my text. I do this by choosing the right reference from my Endnote library and drag (or copy) it to the right position in my Ulysses sheet. By default my temporary citation has looked like this: {Hedman, 2018 #452}.

• A major problem, especially when writing a thesis with hundreds of intext citations, is that the record numbers (in this case #452) that are used as default unique identifiers, have not synced. Everything else sync between all my devices, but the record numbers are ”device specific”, so to speak. So while some references share the same record number in all my Endnote libraries, not all do, and this becomes a problem in the next phase of text production – when I export my text to a text manager (Word, in my case) and configure my bibliography (that is, translate the intext citation to the correct (Hedman, 2018) and a post in my list of references. When the unique identifiers don’t line up, all references has to be matched manually to make sure the final manuscript references the correct works.
     The way to solve this is to use label instead of record number as the unique identifier in the intext citations. This is the tricky part, and a problem most Ulysses/Endnote-user don’t address when they write manuals on how to integrate Endnote with Ulysses – perhaps because they don’t use several devices. The Label field does sync, so once you’ve set up everything as suggested below, you’ll have no bad surprises when you configure your bibliography. The easiest way to add a unique label to all entries in your Endnote library is to do like this:

1. In Preferences – Display Fields, add a Label column. For convenience, I have put this next to the Record Number column as first and second columns.
2. Mark all, or part of, your Endnote library, go to References – Show Selected References.
3. Then, chose Tools – Change/Move/Copy Tools, and then Move/Copy Fields. Check for Copy Field, chose From: Record Number To: Label, check Replace entire field (just in case the label column isn’t empty), and OK. 
4. Finally, go to Preferences – Temporary Citations and check the box to use Label instead of record numbers as identifier in the citations.

• Furthermore, you can change what sign to use as delimiter in Endnote: go to Preferences – Temporary Citations and Temporary Citation Delimiters and make your choice. I prefer angle brackets like this: <Hedman, 2018 #452>.
     Then, make sure that Endnote’s citation delimiters don’t collide with the markup system in Ulysses: go to Preferences – Markup to see what signs are used, and perhaps change one of them so you can have the angle brackets exclusively for intext citations.

• To add a page number in the intext citation, simply add , p. 32 like this (don’t forget the commas and spaces!): <Hedman, 2018 #452, p. 32>.
     I haven’t found a way to automatically include a prefix or note within the intext citation. Instead I put a temporary note in the text and mark it, so that I know where to put all the e.g. and cf. when I prepare the final manuscript. If you have a valid solution on this, please let me know!
     To add several intext citations within the same parenthesis, place a backslash \ (no spaces) between the temporary citations.

Fotnot: Den här texten är på engelska helt enkelt för att de flesta skriver sina akademiska texter på engelska, eller läser engelsk litteratur. Se också Det sköna i den rena texten [170218].

Det sköna i den rena texten

För mig är det viktigt att inte formen står i vägen för innehållet när jag skriver. Jag har ju arbetat som redigerare och är van att formatera text så till den grad att jag har svårt att skriva text i ett format som är dåligt formaterat (och tro mig, det gäller de flesta formaten).
     När man ska skriva klart sin avhandling – eller vilken annan längre text som helst, förresten – är detta extremt obra.

Nu skriver jag därför i stort sett all text i ett rent textverktyg. Jag kan överhuvudtaget inte formatera texten när jag skriver. Ja, jag kan välja typsnitt när jag skriver, om jag trivs bäst med en serif eller en sans-serif, men inte mycket mer.
     All formatering i texten anger jag med markdown. Jag talar alltså om att de här orden ska vara halvfeta men inte mer än så. Eller att något är en rubrik, eller en mellanrubrik. På min skärm ser det lika ut.
     Skärmdumpen här nedan visar hur just den här texten såg ut i helskärmsläget på desktop när jag skrev den. Jag har valt svart bakgrund på helskärmsläget för att det är lite mer vilsamt för ögonen. Och helskärmsläge för att då stör ingenting annat.
     Och det är så oerhört skönt.

Vitsen med ren text och markdown är att den färdiga texten kan exporteras till i stort sett vilket format som helst: HTML, ePub, Word-dokument, pdf eller ren text. Det finns ett antal färdiga stilmallar för de här formaten att välja på, eller så anpassar man ett av dem efter hur man vill att det färdiga resultatet faktiskt ska se ut. Till exempel har jag gjort om ett av HTML-formaten till att passa för Eftertänkt. Producerar jag en tidning vill jag förmodligen följa den tidningens grafiska profil. En bok ska se ut som en bok. Och så vidare.
     Poängen med markdown är också att samma text kan bli olika saker – det är bara att exportera till en annan stilmall.
     Igår kväll gjorde jag överkursen och gjorde en stilmall (CSS) för mina egna akademiska papers. Från grunden. Bestämde marginaler, typsnitt, rubrikstorlekar, luft, hur blockcitat ska se ut, var pagineringen ska ligga, indrag här men inte där … Alltså så här (de här raderna talar om att efter rubriker eller annat ska brödtexten börja utan indrag):


paragraph:first {
     first-line-indent:     0pt
}


Alltså: Aldrig mera sitta och ändra allting i Word tills allt ser ut som jag vill ha det. Det är inte utan att jag är lite stolt över mig själv.

Fotnot: Verktygen jag använder är Ulyssesapp (betalapp), finns för desktop, iPad och iPhone och sparar och synkar i iCloud. Det finns många likvärdiga alternativ också för Android och pc. CSS:en bygger jag i RStudio (R fungerar fint) och exporterar till Ulyssesapp.

Den mobila doktoranden (8): Nu finns en Word som fungerar på plattan

Jag vet inte riktigt när den släpptes, men sedan en tid tillbaka använder jag Microsofts nya app Word (gratisapp) när jag ska skriva ”jobb”. Fördelen mot SmartOffice2 (betalapp), som jag använde tidigare, är att den fungerar precis som "vanliga" Word, och det är lätt att flytta dokument mellan platta och jobbdator via till exempel Gubox.
     Precis och precis, förresten. Ipadversionen är något avskalad och saknar till exempel vissa typsnitt.
     Tillsammans med ett löst tangentbord tycker jag ändå att den fungerar utmärkt.

Relaterade inlägg: Den mobila doktoranden (3): Appar som fungerar [130821]

Tips: Så här raderar du tidigare platsinformation

Det går att radera platsinformation från sina tidigare tweets, påminner journaliststudenten Johan Rosholm apropå min artikel i Medieormen:
     Logga in på Twitter och leta reda på konto- och säkerhetsinställningarna. Under rubriken ”Säkerhet och integritet” finns underrubriken ”Integritet” och ”Lägg till plats” med en ruta att bocka i. Se till att den rutan inte är bockad! Tryck sedan på ”Radera all platsinformation” så tas all platsinformation bort från tidigare tweets.
     Svårare än så är det inte!

Den mobila doktoranden (7): Mirakelsladd m.m.

Med en sådan här VGA-adapter kan jag koppla plattan till en
projektor, till exempel när jag ska presentera på konferenser.

Äntligen har jag köpt mig en egen VGA-adapter! Den ser verkligen inte mycket ut för världen, men den gör underverk!
     Enklaste sättet att förklara vad en VGA-adapter gör är att säga att den kopplar plattan till exempelvis en projektor, så att man kan visa det som sker eller syns på plattans skärm genom projektorn. Alltså precis som när man kopplar en bärbar dator till en projektor. I min strävan att verkligen minimera den tekniska utrustning jag tvingas släpa runt på så känns det här som en självklar lösning.
     Förutom att adaptern är praktisk när jag vill låta många se det jag ser eller gör på plattan, så finns specialfunktioner kopplade till Keynote, det presentationsprogram som jag installerat på plattan. Antingen kan jag köra en ”ren” presentation från plattan, med alla animationer etc som jag lagt till, eller så kan jag lägga till föreläsningsanteckningar på varje bild och då syns dessa på plattans skärm medan själva bilden visas genom projektorn. Dessutom finns funktioner så att jag till exempel kan rita direkt på föreläsningsbilderna när jag presenterar.
     Presentationerna gör jag antingen i Keynote eller i Officepaketets PowerPoint. Har jag gjort presentationen på en annan enhet importerar jag den till plattan via Gubox (och har jag gjort den på plattan i Keynote kan jag exportera den samma väg – även som .ppt eller .pdf).

Funderar du på att skaffa en egen adapter så se bara till att du får rätt kontakt som passar till just din platta eller mobil. Det verkar också löna sig att göra en prisjämförelse innan köp.

* * *

Jag har bytt eller lagt till några appar, förresten. Jag tycker Photoshop Express (gratis) är bra för bildbehandling på plattan, och i mobilen använder jag nu Camera+ (betalapp). Interviewy (gratis) är bra för att spela in, tagga och transkribera i alla fall kortare intervjuer. Codecademy (gratis) är en app för den som vill eller behöver lära sig koda eller vill fördriva tiden på pendeln med något lite mer produktivt. 

     Till sist: Nu börjar många konferensarrangörer förstå vitsen med konferensappar – nästa vecka när jag åker till Seattle och ICA 2014 hoppar jag konferenskatalogen och håller koll på allt jag vill lyssna på i appen.

Den mobila doktoranden (6): Några uppdateringar

Det mobila kontoret vid köksbordet. Jag har fortfarande vissa utmaningar att tackla när jag försöker jobba…

Appar kommer | appar går | den som rätt väljer | nyttan får.

Jag vet, det är en tämligen usel parafras. Hur som helst: I slutet av sommaren beskrev jag mitt mobila kontor – utrustning, appar som fungerar för doktorandlivet, lite goda råd. Sedan dess har jag installerat några nya appar som fungerar för mig.

Jag räknade mina rss-prenumerationer häromdagen: 260 stycken. Det är tur att en hel del av dem är bloggar som inte uppdateras alltför ofta … Rss:erna läser jag numera i Reeder 2 (betalapp), vilket i princip är en uppdaterad version av den app jag använde förut, och fortfarande tillsammans med Feedly. Fördelen med den här lösningen är att jag kan läsa på tåget och när annars som jag är offline, så länge jag kommer ihåg att uppdatera när jag har tillgång till wifi.
     Jag har hittat en väldigt enkel app för kom ihåg-listor, WorkFlowy (gratis), som jag gillar. Den synkroniserar mellan mina olika mobila enheter (och stationär dator om jag loggar in via webben) vilket väl får anses vara obligatoriskt numera. Det jag gillar är dock enkelheten; allt ligger i en enda lång lista där jag kan fylla på med ”underlistor” och tagga innehåll. När något är klart (alltså gjort, i mitt fall handlar det ofta om tankar som ska in i en föreläsning eller en text) döljer jag det bara. För mig gör det inget att viktiga konferensdeadlines följs av vad jag måste komma ihåg att handla nästa gång jag är på affären – livet är ju ändå ett, så att säga. Det finns många mer avancerade kom ihåg-appar för den som vill eller känner ett behov av att systematisera mera.
     Det bästa fyndet tror jag är en app som scannar dokument och gör till pdf:er. Scanner Pro (betalapp) kräver att du har en hyfsad kamera i mobilen, men ger å andra sidan en möjlighet att fota av dokument och förvandlar dem till pdf:er som du kan spara i din Gubox eller arbeta vidare med i t ex AdobeReader. Jag visste inte att jag saknade en scanner-app innan jag installerade en; nu har jag svårt att se hur jag skulle kunna klara mig utan.

Den mobila doktoranden (5): Några goda råd

Det finns ett par saker till jag skulle vilja skicka med de som kanske funderar på att bli mer mobila och till de som redan är det.

     Till att börja med: Bara för att du kan jobba överallt och när som helst betyder det inte att du ska göra det. Skilj på arbete och fritid! 

Säkerhetskopiera och synka din mobil och din platta! Själv har jag en liten söndagsritual där jag kopplar upp först plattan och sedan mobilen mot hemmadatorn (som i sin tur säkerhetskopieras automatiskt). Kontaktboken och vissa fotoalbum (för privat bruk) synkas, och samtidigt säkerhetskopieras allt innehåll.
     Den dag jag faktiskt lyckades sjabbla bort alla föreläsningsanteckningar hittade jag dem i backupen – efter att jag svurit ve och förbannelse en lång stund. Först över det faktum att jag lyckats få dem att försvinna (vet fortfarande inte riktigt hur) och sedan över att det inte var helt lätt att hitta säkerhetskopian på hemmadatorn (nu vet jag var).

Uppdatera alla program och appar kontinuerligt! Uppdateringarna innehåller små förbättringar, fixade småfel och ibland igentäppta säkerhetshål. Det är inte speciellt besvärligt att se till att hålla sig med senaste versionen.

På plattan eller i mobilen? Du måste inte ha alla appar på båda ställena. De flesta av de appar jag har för att skriva har jag bara på plattan – det är för pilligt att hålla på med sådant i mobilen.

Släng alla appar du ändå inte använder! De tar bara en massa värdefullt utrymme som kan ägnas åt roligare saker.
     Har du betalt för en app du slänger behöver du inte betala igen om du ångrar dig, utan det finns information i ditt konto där du köper appar så att du kan ladda ner den gratis nästa gång.

Den mobila doktoranden (4): Fler appar till kontoret

Hemmakontoret. Jag får inte alltid vara ifred…

Förutom de rena produktionsapparna jag skrev om i mitt förra inlägg har jag hittat ett antal väldigt praktiska appar som jag har direkt nytta av i mitt mobila kontor. De här apparna är inte nödvändiga på samma sätt som produktionsapparna, men de har sina poänger.

Ping Pong (gratis) tar mig in på GUL, universitetets lärplattform där varje kurs finns med studieanvisningar, uppgifter, dokumentsamlingar och hemtentor. Jättebra app också när man är kursansvarig.
     GU Guide (gratis) känns ibland lite tunn, men där publiceras nyheter från universitetet, och där finns kartor och – bäst av allt – ett personsök med alla anställda.

Mina rss:er håller jag ordning på med hjälp av Feedly (gratisversionen, där själva prenumerationerna ligger) och Reeder (gratis, som jag använder som läsare kopplad till Feedly). Jag prenumererar på massor av rss-flöden – mediebloggar och -nyheter, forskarbloggar, vetenskapsnyheter, trafikmeddelanden från Västtrafik, lokala nyheter…
     E-böcker, både skönlitteratur från biblioteket hemma och vetenskaplig litteratur från UB, läser jag i Bluefire Reader (gratis).

Med hjälp av Skype (gratisversionen, webb plus app) kan jag videokonferensa med kollegor. Ibland är det bra att ses. Jag är dock ingen hängiven skypare, om man säger så…

Plattans och mobilens förinstallerade webbläsare fungerar inte för allt innehåll, framför allt inte vissa streamade rörliga bilder. Då använder jag Puffin (gratisversionen) istället. (Plus för att loggan är så söt!)

För att kunna uppdatera Eftertänkt överallt använder jag just nu tre olika appar, eftersom ingen av dem är riktigt bra. Med Posts (gratis) kommer jag åt innehållet under flikarna, och det är lätt att lägga till bilder (i rätt storlek) och länkar. Däremot blir styckebrytningen inte som jag vill. Styckebrytning och indrag blir bra i Blogger (gratis), men där kan jag inte länka och jag kommer inte åt att uppdatera innehållet under flikarna. Dessutom har jag Blogsy (betalapp), men den är si så där i användarvänlighet och den stjäl såväl blankrader som indrag. För det mesta bloggar jag via stationär dator, men det är praktiskt att kunna uppdatera var som helst. 

Varje kontor behöver tillgång till SAOL, så också det mobila. SAOL (gratis) har dessutom en korsordshjälp som är fantastisk! När jag ändå är inne på språk och eftersom en stor del av mitt arbete är på engelska: Såväl Tyda (översättning, gratis) som Merriam-Webster (kvalificerad amerikansk ordbok, gratisversionen) har bra och användarvänliga appar.

     Vad mer är bra att ha? Jo, Wikipedia (gratis) och Statistisk årsbok 2013 (gratis), när man behöver kolla faktauppgifter. (Nej, jag tycker inte de är jämförbara i vare sig kvalitet eller innehåll… De får stå tillsammans ändå.)
     Som pendlare uppskattar jag Västtrafiks reseplanerare (gratis).

Till sist: Bloggen Journalisttips har hittat tio mobilappar som kan göra livet lite lättare, här. Jag har inte haft behov av att pröva dem själv men kan se nyttan.


Uppdaterat 150517: Posts fungerar inte längre för mig, jag kommer inte åt Eftertänkt från den. Ska jag blogga utan stationär dator blir det i fortsättning med hjälp av en kombination av Blogger och Blogsy.

Den mobila doktoranden (3): Appar som fungerar

Med krypterat wifi, den speciella stödkudden och en stylus förvandlas soffan till kontor när jag arbetar med nästa artikel. Med appen Adobe Reader kan jag göra allt jag kan göra med penna på papper och lite till – och ta bort allt igen, printa med allt kladd eller e-posta till studenter eller kollegor.

Det spelar egentligen ingen roll hur modern utrustning jag har, hittar jag inte rätt appar som fungerar för just mig kommer jag ändå inte att kunna jobba var jag än befinner mig.
     Betänk att jag är en nästantant i mina bästa år. Jag har i och för sig jobbat med datorer sedan högstadiet (Ramnerödsskolan var en av de första i landet som började med datorundervisning för en liten grupp elever), men jag får nog ändå räkna mig själv som en digital immigrant.
     Just nu använder jag ett antal olika appar i mobilen och på plattan, och tillsammans gör de den här nästantanten mobil. Inte bara så att jag kan förlägga en del av arbetsdagen till tåget när jag pendlar, utan faktiskt så att jag kan åka på konferens i London en vecka utan att ha med mig en bärbar dator, eller på kurs till Sundsvall och ha hela biblioteket med vetenskapliga artiklar och referenser på fickan. För att inte tala om att jag kan rymma och sätta mig och jobba nästan precis varsomhelst. Min forskning är väldigt behändig så sett – jag behöver gubevars inte odla bakterier i petriskålar eller något liknande.
     Följande appar utgör basen i mitt mobila kontor.

För att skriva – vetenskapliga artiklar, uppgifter som ingår i forskarutbildningen, allt där jag använder Word eller Pages på en stationär dator – använder jag SmartOffice2 (betalapp). Via Gubox (se förra inlägget) kan jag ta upp det dokument jag arbetar med och fortsätta skriva, även offline. Och sedan kan jag ta upp dokumentet på jobbet eller hemmadatorn, kanske snygga till det lite (formateringen hänger inte alltid med) och fortsätta skriva igen. Supersmidigt.
     Det finns gratis alternativ till SmartOffice2, Google Drive fungerar mot Google Docs, och CloudOn mot exempelvis Dropbox. Ingen av dessa fungerar dock offline, så för mig går de bort.

Mina presentationer gör jag helst på en stationär dator, kanske för att det är smidigare när jag ska klippa in tabeller, grafik och bilder från många olika håll. Jag har ändå installerat Keynote (betalapp) på plattan, och använder den till mina föreläsningsmanus. Lite skönt att slippa stå och prata med en bunt papper i handen, och så kan jag enkelt göra ändringar i sista minuten om jag behöver… Beroende på vilken teknisk utrustning det är i lärosalar, på konferenser etc tar jag med mig min presentation på en usb-pinne, men det går ofta också att komma åt dem genom att logga in på Dropbox från den utrustning som finns tillgänglig.
     Jag håller på att lära mig Prezi (gratis), som är ett lite hippare alternativ till de vanliga presentationerna, inte minst eftersom så få använder det. Prezi är en molntjänst, appen lätt att navigera och gratisversionen räcker för mig.

Referenshantering kan vara ett problem innan man hittat ett system som fungerar. Jag använder EndNote som jag har tillgång till gratis via universitetet (detsamma gäller för studenter).
     Jag har kopplat min jobb-EndNote till ett webbkonto som jag i sin tur använder för att synka mitt bibliotek mot hemmadator-EndNote och till EndNote-appen (gratis). EndNote-appen ger mig tillgång till hela eller delar av mitt referensbibliotek, inklusive pdf:erna, var jag är, och jag kan anteckna och stryka under. Dessutom kan jag klippa in ett slags temporära referenser i den text jag arbetar med, och lägga till nya referenser i det synkade biblioteket. Igen: Smidigt. UB:s ämnesguide visar precis hur man går tillväga.

En av mina absoluta favorit-appar är AdobeReader (gratis). Här kan jag öppna en pdf och läsa, stryka under, rita, korra – allt jag kan göra med olika sorters pennor i ett pappersmanus och lite till (som att sätta pdf:en i en skrivmaskin och skriva läsbara kommentarer). För två saker är den helt ovärderlig: när jag ska korrekturläsa eller omarbeta mina egna manus och när jag ska rätta och kommentera tentor (inlämnade via GUL eller e-post). Alla anteckningar i pdf:en sparas och kan tas upp i andra program eller printas (tentorna ska ju lämnas ut till studenterna).
     Tidigare använde jag iAnnotate (betalapp) för samma sak, men jag tycker att AdobeReader är smidigare.

Jag saknar inte en app för SPSS eller Stata, även om jag använder dem i mitt arbete. Statistisk analys kräver större skärm, tror jag, och möjlighet att printa. Jag vill kunna lägga ut outputen på bordet framför mig och fundera, verkligen titta på dem för att se vilka samband som finns. Mina datakörningar gör jag på kontoret, analysen kan jag skriva var som helst när jag tänkt färdigt.

Föreläsningsantecknar gör jag faktiskt i Anteckningar, som är förinstallerad på plattan och i mobilen. Vid behov kan jag e-posta anteckningarna och jobba vidare med dem eller printa.
     Jag använder också Evernote (webb plus app). Inte så mycket än, mest privat faktiskt, men möjligheten att tagga innehåll tilltalar mig, liksom möjligheten att e-posta material till olika mappar inne i Evernote. Jag misstänker att när jag ska börja sortera allt mitt forskningsmaterial för kommande delar i mitt avhandlingsarbete så kan den här möjligheten att tagga innehållet underlätta arbetet. Än så länge räcker gratisversionen för mig. Bloggen Journalisttips, en av mina favoriter, skriver om hur journalister kan använda Evernote här.
     Vad mer? Enklare bildbehandling löser jag i Aviary (gratis), och mindmappar gör jag i IdeaSketch (gratis). Dessutom har jag ibland haft nytta av mobilens förinstallerade app för röstinspelning, men jag tror inte den duger för regelrätta forskningsintervjuer. Det finns flera appar för röstinspelning som säkert är utmärkta, problemet med dem är att inspelningarna lagras på en server någon annanstans, vilket är forskningsetiskt mindre lämpligt.
     Höll på att glömma: Skärmdumpar! Jag tar skärmdumpar precis hela tiden! För mig som undervisar blivande journalister och som forskar i hur journalister använder sociala medier är skärmdumpar ovärderliga – som exempel i undervisningen, som underlag för analys (så kallad skärmdumpsempiri) och för att exemplifiera analysen. Skärmdumparna hamnar i bildrullen, men därifrån kan jag importera dem direkt till valfri mapp i Dropbox där de får ligga tills de används, och så kan jag rensa bort dem från bildrullen. Vet du inte hur du tar en skärmdump på plattan eller mobilen lär dig Journalisttips här.

Den mobila doktoranden (2): Säkert och tillgängligt

Pendlingskontoret. E-posten går över en VPN-tjänst.

Åtminstone när jag arbetar försöker jag hela tiden använda mig av så säkert wifi som möjligt. Nätverket hemma är krypterat, precis som på universitetet.

     På resande fot (och när jag rör mig i universitetets lokaler) har jag som GU-anställd tillgång till Eduroam, ett europeiskt krypterat nätverk som framför allt finns på universitet och högskolor. I Sverige är Eduroam sedan en tid kopplat till SUNET och The Cloud, vilket betyder att jag hittar gratis krypterat wifi på landets järnvägsstationer (perfekt för mig som arbetspendlar!) och på många flygplatser. (Våra studenter har också tillgång till Eduroam, förresten, mer info via Studentportalen.)

     Hittar jag inget Eduroam använder jag universitetets VPN-tjänst för att koppla upp mig på universitetets nätverk via en IP-tunnel, till exempel när jag ska skicka eller ta emot e-post. IP-tunneln ger också direkt tillgång till universitetets intranät och alla tjänster som är kopplat till det, till exempel universitetsbibliotekets tjänster och alla personalsystem (ställa in telefonsvararen på jobbet, lönerapportera, skriva reseräkning…). Också hemmadatorn kan jag VPN-koppla mot GU med hjälp av en enkel konfigurering.

Jag tycker det är oerhört praktiskt att kunna synka vissa program eller funktioner mellan alla mina tre arbetsplatser (jobbet, hemmadatorn och den mobila). För att inte tala om vad det är skönt att slippa printa och släpa alla dessa papper fram och tillbaka, fram och tillbaka…

     Jag har lagt till jobbmejlen på både mobilen och plattan men inte på hemmadatorn, och jag synkar kalendern överallt men ser till att färgkoda jobb och privatliv olika (i ett kanske fåfängt försök att hålla isär de tu).

     De dokument jag behöver ha tillgängliga, av vad slag det vara må, håller jag tillgängliga på alla enheter med hjälp av Dropbox och Wuala (finns som både webbapplikationer och appar). Egentligen skulle jag kunna klara mig med det ena, men dels sprider jag riskerna genom att använda två (båda är molntjänster), och dels använder jag dem till lite olika typer av innehåll. I båda fallen klarar jag mig med gratisversionerna, och ingendera använder jag som säkerhetskopia eller backup.


Uppdatering 130827: Göteborgs universitet testar nu en egen box i molnet, Gubox, som är kopplat till Box. Box finns som appar för plattor och mobiler, och används – så vitt jag kan bedöma – precis som Dropbox. Förutom att i Box har jag tillgång till jämförelsevis gigantiska 50 GB i lagringsutrymme. Jag har anmält mig som beta-användare, och tänker successivt föra över mina jobbdokument till Gubox. 

Den mobila doktoranden (1): Inte mer än så här!

En platta med wifi, ett tangentbord och en mobil med surf – det räcker för jag ska kunna flytta utomhus.

Jag har förmodligen sagt det förut, men jag säger det igen: Doktorandlivet (och forskarlivet) är på många sätt oerhört privilegierat. Till exempel måste jag inte befinna mig på arbetsplatsen 40 timmar i veckan, utan jag kan jobba en del på tåget (jag arbetspendlar) eller hemma. Och ibland befinner jag mig på resande fot i tjänsten, antingen för att jag deltar i kurser eller seminarier på annat håll i landet, eller för att jag är på konferensresa utomlands.
     Allt det här underlättas naturligtvis av att jag har dator och bredbandsuppkoppling hemma. Men i princip har jag numera allt jag behöver med mig i ryggsäcken vart jag åker. Principen för mitt mobila doktorandliv är tudelad: Det ska vara lätt (inte väga alltför mycket) och det ska vara säkert (och då tänker jag i första hand på nätsäkerhet).
     Följande funkar för mig. Ta gärna fasta på de delar som kanske funkar för dig också, vare sig du är forskare, student, journalist eller annat.

Förutsättningen för att mitt mobila liv ska fungera är en mobil med mobilsurf, och en surfplatta med wifi. Jag använder faktiskt inte särskilt mycket datatrafik över mobilen utan klarar mig gott och väl på 1 GB per månad, eftersom jag har trådlöst både hemma och på jobbet. Vid behov kopplar jag upp plattan via mobilen (internetdelning eller bluetooth).
     Jag har kostat på mig ett löst tangentbord, som jag ansluter via bluetooth, helt enkelt för att få bättre arbetsmiljö. Numera har jag också en speciell kudde som jag stödjer plattan på när jag sitter och läser eller surfar, för nackens och högerarmens skull. Den här kudden är dessutom jättebra när jag läser eller tittar på tv i sängen. Varken tangentbord eller kudde packar jag med mig när jag pendlar.
     Två – eller tre – faktiska ting ska läggas till listan: En stylus, alltså en penna avsedd för skärmen som gör att jag kan skriva och rita lite snyggare än med fingret, en extra laddare samt läsglasögon (jo, så gammal är jag). Resten finns i maskinerna.

     Och jo, ni läser rätt. Ingen bärbar dator. Den är för tung och för obekväm, och numera onödig.