16 september 2019

”Nygammal” avhandling från JMG: Konsumtion som politisk handling

Jag ligger lite efter med att presentera de nya avhandlingarna från JMG här på bloggen. Förra hösten disputerade Johanna Arnesson med en monografi om hur vi kommunicerar om etisk konsumtion, alltså om till exempel att bojkotta en viss vara på grund av dess miljöpåverkan, och om hur vi i allt högre utsträckning uttrycker politiskt engagemang och åsikter genom just livsstilsval och konsumtion.
     Johannas avhandling visar bland annat att:
  • Vi gör om våra livsstilsval och konsumtion för att passa i en mer glamorös version av ”etiskhet”. 
  • Textilindustrins konsumtionshets döljs i modeföretagens egen kommunikation. Den handlar istället om miljö, arbetsrätt och jämställdhet.
  • Det pågår en omvandling om vad feminism och normkritik innebär. En frigjord och jämställd kvinna konsumerar nämligen, enligt den här diskursen. 
Jag tycker själv att Johannas avhandling är mycket läsvärd. Till exempel ger den läsaren verktyg att tänka på #flygskam-rörelsen på ett lite nytt sätt. Och ett annat exempel: Jag själv har börjat lappa och laga kläder, men så har jag inte beskrivit det för mina vänner. Istället har jag, helt i linje med att vi nu vill vara mer glamorösa i vår etiskhet, sagt att jag håller på med visible mending och hänvisat till tjusiga Instagramkonton. Jag som inte trodde att jag var så lättpåverkad av tidens trender …

Ladda ner avhandlingen (pdf): Fashionable politics. The discursive construction of ethical consumerism in corporate communications, news media, and social media

4 september 2019

Ny avhandling från JMG: Att vara politisk i medierna

Om ett par veckor disputerar en av mina doktorandkollegor, Gustav Persson. Gustavs avhandling handlar om vad det innebär att vara politisk i medierna, och vilka konsekvenser det får för hur vi förstår demokratiskt deltagande.
     Det här är mycket mer spännande än det kanske låter. Gustav har studerat olika former av politiskt handlande i den antirasistiska vänstern i Sverige mellan åren 2013 och 2018 (bland annat Asylstafetten, #KämpaMalmö och #KämpaShowan),  och hur dessa har skildrats i tryckt press, i radio och på Twitter.

Ladda ner avhandlingen (pdf): Being political in the media. Political identities in journalistic and Twitter discourse

For the curious: The abstract for #InFlux

This is the abstract for my thesis. For a full copy of the thesis frame, please download it via this link

#InFlux investigates journalists’ adoption of social media and social network sites (SNS) from the theoretical perspective of journalistic roles. It shows how the social roles of journalists are situated along the axes of formal–personal and news media logic–social media logic: skeptical shunners and activists, lurkers and networkers, news hubs and celebrities marketers, coordinators and ambassadors, professional marketers and pragmatics, entrepreneurs and journalists in incognito mode. The emergence of a social news media logic has implications for journalistic ethics and possibly brings a de-professionalization of journalists.

This thesis also shows that social media and SNS had an immediate impact among Swedish journalists and are now regarded as highly valued professional tools. Over time, the initial hype has faded – the general use can now best be described as pragmatic, while the high-end users use social media and SNS strategically for networking, audience dialogue, and personal branding. Journalists’ core professional ideals are not affected by the adoption of social media and SNS.

The statistical methodological approach applied – a mixed design with surveys (cross-sectional and panel data) and content analysis of Twitter data – allows for a generalisation of the findings to the national population of journalists in Sweden as well as for comparisons between groups of journalists, and show a way of how to find a representative sample of journalists on Twitter and other SNS and how to make best use of the data collected.

Keywords: journalism, journalists, journalistic roles, normalising, appropriation of technology, accommodation of social media logic, social media logic, social news media logic, social media, Twitter

3 september 2019

Renovering pågår

Som du kanske märker så håller jag på att renovera. Bloggen alltså. Grunden är fortfarande fräsch och fin, men ytskikten behöver uppdateras lite. Jag har inte ändrat i layouten sedan jag skapade bloggen 2011, och sedan dess har det hänt en del i hur och på vilka skärmar folk läser. Tanken är att det ska bli lite mer lättläst på skärm, platta och mobil.
     Mitt bloggverktyg tillåter inte att jag gör om hur som helst, men vissa anpassningar går att göra. Ett tag framöver kommer du därför att få stå ut med att jag experimenterar framför allt med typsnitt och grad.
     Ser du något konstigt eller har ett förslag till hur jag på ett enkelt sätt kan göra det ännu bättre så hör av dig! 

29 augusti 2019

Du har väl laddat hem SOS-appen?

Nu på morgonen fick jag min första pushnotis från SOS Alarm på låsskärmen på mobilen. ”Trafikolycka” stod det. När jag låst upp mobilen och öppnat appen ser jag att det inträffat ”en trafikolycka med flera fordon … i ditt närområdet. Välj annan väg om möjligt. Lämna plats för utryckningsfordon”. Kartan visar att olyckan inträffat ungefär där jag brukar få hämta paket ibland, vid Sixtens (en av Uddevallas äldsta kvarvarande mackar).
     SOS Alarms app fungerar alltså precis som det är tänkt – den talar om för mig att något har hänt där jag befinner mig. Förutom att just nu är jag inte hemma i Uddevalla (då hade den här informationen varit högst relevant) utan på jobbet i Göteborg.
     Informationen är ändå så pass färsk att den ännu inte ens är rapporterad i trafikinformationen på lokalradion – den brukar annars vara snabbaste källan till den här sortens information. Enligt senare medierapportering verkar de inblandade ha klarat sig utan allvarligare skador.

* * *

SOS Alarms nya app är en app jag tycker alla ska ha på sina mobiler. Dels för möjligheten att få aktuell information baserad på var jag befinner mig för tillfället. Men framför allt för den funktion som gör att om jag måste larma 112 och gör det genom appen, så skickar appen min exakta geografiska position till larmoperatören. Och den dag jag faktiskt måste larma 112 kan just den exakta positionen vara livsavgörande.
     Jag vet också att den information som sprids via den här appen är verifierad information. Nog så viktigt i tider av desinformation och ryktesspridning.
     Ni som följer mig vet att jag brukar avråda å det bestämdaste mot tjänster som samlar in positionsdata. SOS Alarms app är ett av få undantag. Enligt tjänstevillkoren sparar man ”senaste” insamlade position just för att kunna skicka relevanta pushnotiser (och då blir det fel när en person hinner flytta sig en bit – som i exemplet ovan när jag åkt till jobbet). Tills vidare utgår jag från att det också är så som datainsamling och lagring av data fungerar – här finns alltså ingen möjlighet att spåra mina aktiviteter bakåt i tiden. 
     Det som också gör att jag känner mig trygg med att använda den här appen är att den – till skillnad från många andra appar i liknande genrer – är skalad för robusthet och driftsäkerhet också när många, många använder den. 
     Batterifrågan då? Hur mycket batteri drar den när den ligger där i bakgrunden och uppdaterar min position hela tiden? Faktiskt så lite att det inte ens syns när jag kontrollerar min egen batteriförbrukning. 

Fotnot: Passa på att ladda ner MSB:s app Krisinformation också. Finns där appar finns.

28 augusti 2019

Press release: #InFlux

On Tuesday, the following press release was published. It is also available at the departments and University of Gothenburgs websites. 

With social media an important part of journalism, Swedish journalists have become more social.  Social media have also become important platforms for journalists to build their personal brands. But dont blame the personal branding on social media alone, Ulrika Hedman, who has studied Swedish journalists’ adoption of social media, says: 
     “We can just as well see the personal branding as a consequence of a more competitive media market. For some journalists, a high number of followers and a high level of activity on Twitter is a part of this personal brand.”

Ulrika Hedman has followed Swedish journalists’ adoption of social media and social network sites (SNS) from 2011. Based on representative surveys and massive data on journalists’ use of Twitter, she has analyzed how journalists use social media and changes in use over time, and how journalists perceive professional practices and norms in relation to social media.
     In public media debate as well as among journalists themselves, there is a concern that the use of social media could change journalism and the professional roles of journalists fundamentally. With social media, many journalistic practices have changed for sure, and new ones have been implemented. Social media are used for general monitoring, research, distribution of content, and for various forms of audience dialogue. Social media are also used for networking and for branding, activities increasingly important on an ever more competitive media market. Ulrika Hedman explains:
     “The competition for audiences and for journalism jobs is hard, so it is really important for journalists to constantly show who they are and what they produce.”

Valued tools

“For most journalists today, social media and SNS are valued tools. However, the social media hype we saw some years ago seem to have faded.”
     In her material, Ulrika Hedman identifies some distinct differences between the small group of journalists that are active in social media 24/7, and those that have a more pragmatic view on their activities. The most active ones mix private and professional, they are more into networking, and more engaged in dialogue. They are also more active in building their personal brands. However, when it comes to journalists’ traditional norms and values, like objectivity and neutrality, she can trace no effect from the adoption of social media.

New journalistic roles and a social news media logic

In her work, Ulrika Hedman has been able to follow how a new and more social set of journalistic roles (how journalists “behave as journalists”) has evolved. In social media, the audiences can now find journalists that are skeptical shunners, activists, pragmatics, lurkers, networkers, news hubs, coordinators, ambassadors, celebrified marketers, professional marketers, entrepreneurs, and journalists in incognito mode. These roles are influenced by the classical news media logic or the new social media logic, and are more professional or more private in its content. Ulrika Hedman:
     “Many journalists have incorporated networking, interactivity, and dialogue in their traditional journalistic role, and hence the traditional journalistic role has become more social.”
     These more social journalists can be regarded as part of an evolving social news media logic, that differs from the traditional news media logic in key aspects. In the social news media logic, traditional journalistic practices and values are still of core value, but are combined with sharing logic, viral distribution, and interactivity.
     “Today, we consume journalism in single pieces, not in packages such as a newspaper or a news show on television. And therefore, it is important that every piece of content is optimized for social media in such a way that the audiences not only read or watch but also engage with the material – that they comment, share, and like. If a journalist wants to stay in journalism, she needs to be able to make her content the one that people share and engage with. She has to be social.”

Pressmeddelande: #InFlux

På tisdagen publicerades följande pressmeddelande om min avhandling. Pressmeddelandet finns också att läsa på JMG:s och Göteborgs universitets webbar. 

När sociala medier blivit en viktig del i journalistiken har svenska journalister blivit mer sociala. Men sociala nätverksmedier har också blivit en viktig plattform där journalister bygger sina egna varumärken. Men skyll inte varumärkesbyggandet endast på de sociala medierna:
     – Det kan lika gärna ses som en konsekvens av en allt hårdnande mediemarknad. För vissa journalister tycks ett högt antal följare och en hög aktivitetsnivå på Twitter vara en del av det personliga varumärket, säger Ulrika Hedman som skrivit en avhandling om journalisters användning av sociala medier.

Ulrika Hedman har i sitt avhandlingsarbete följt svenska journalisters användning av olika sociala medier sedan 2011. Med hjälp av representativa enkätundersökningar och insamlad data från journalisternas aktiviteter på Twitter har hon kartlagt hur journalister har börjat använda och använder olika sociala medier, vad de tycker om dem, och hur användningen står i relation till yrkesideal och normer.
     Det har, såväl i den allmänna mediedebatten som bland journalister själva, funnits en farhåga att användningen av sociala nätverksmedier skulle förändra journalistiken och journalistrollen fundamentalt. Med sociala nätverksmedier har många journalistiska praktiker ändrats och nya har kommit till. De används till omvärldsbevakning, research, spridning av journalistiskt innehåll och för olika former av publikkontakt. De sociala nätverksmedierna används också till nätverkande och för varumärkesbyggande, vilket är allt viktigare på en mer konkurrensutsatt mediemarknad.
     – Det är hårdare konkurrens om både läsare och journalistjobb idag, så det är viktigt för journalister att visa vem de är och vad de publicerar.

Uppskattade arbetsverktyg

– För de allra flesta journalister är sociala nätverksmedier idag ett mycket uppskattat arbetsverktyg även om den där riktiga hypen vi såg för några år sedan verkar ha avtagit, säger Ulrika Hedman.
     Hon ser vissa skillnader i attityder mellan den lilla grupp journalister som är aktiva i sociala nätverksmedier nästan jämt och de som har en mer pragmatisk inställning till sin användning. De mest aktiva blandar personligt och professionellt, nätverkar mycket mer och är mer engagerade i dialog med andra användare och inte minst i att bygga de egna personliga varumärkena. Detta betyder dock inte att journalisternas inställning till traditionella yrkesideal – som objektivitet och neutralitet – har förändrats sedan de började använda sociala nätverksmedier.

Nya journalistroller och en social nyhetslogik

Ulrika Hedman ser hur nya mer sociala journalistroller, alltså hur journalister ”är” och beter sig, håller på att växa fram. I sociala nätverksmedier hittar vi nu skeptiker, aktivister, pragmatiker, smygare, nätverkare, nyhetscentraler, samtalssamordnare, ambassadörer, ettriga marknadsförare, professionella marknadsförare, förklädda journalister samt entreprenörer. De här olika rollerna ligger antingen mer nära den traditionella journalistrollen eller mer nära den sociala medielogiken, och de är antingen mer yrkesinriktade eller mer privata.
     – Många journalister införlivar tankarna om nätverkande, interaktivitet och dialog i sin traditionella journalistroll, och därmed blir också den traditionella journalistrollen mer social.
     Den här mer sociala journalistrollen kan ses som en del i en framväxande social nyhetslogik, som ser lite annorlunda ut än den mer traditionella nyhetslogiken – traditionella journalistiska praktiker och värderingar har fortfarande en central plats i den sociala nyhetslogiken, men kombineras med sådant som delningslogik, viral distribution och interaktivitet.
     – I och med att vi sällan konsumerar hela ”paket” av journalistik idag, som en papperstidning eller en nyhetssändning på radio, är det viktigt att varje enskilt innehåll är sådant att det går att sprida i sociala nätverksmedier, och att det lockar till engagemang av olika slag. Det här ställer nya krav på journalisterna – de måste helt enkelt se till att innehållet pratas om och sprids i sociala nätverksmedier. De måste vara sociala.

Ladda ner: #InFlux. Journalists’ adoption of social media and journalists’ social roles

23 augusti 2019

An export style (Ulysses) for a thesis – that actually works

Via this link, you can download the export style I have designed for my thesis: UH Book S5.ulstyle. It is based on one of the default styles in Ulysses app, but modified to fill my needs. In short, this export style includes:

  • S5 format, 165x242 mm. This is one of the most common formats for Swedish printed dissertations.
  • Garamond 11/13 for the body, headers etc. in Helvetica Neue.
  • Page enumeration in both numbers and lowercase-roman (because you want those lowercase-romans in the front matter).
  • New chapters start on right pages.
  • End-of-page footnotes.

My thesis frame is written in Ulysses app, one sheet per chapter (or section of the front matter). I exported it to Word in two sections – one for the front matter (in which I used the alternative code for lowercase-roman enumeration) and one for the main body. The included articles were exported separately.
     The front matter section needed some further formatting that is not included in the export style. For example, I have always preferred to fill in the page numbers in the ToC manually. 
     After the export of the body section, I configured the bibliography. Easy peasy once I had figured out how to do this. I have previously published a guide for integrating Endnote with Ulysses. This guide includes instructions on how to configure the bibliography.
     Then it was just a matter of exporting the separate sections to PDF format, collect the sections in one single PDF, add front and back (layouted in InDesign), and send it to the printers. Easy peasy. 

What does it look like? Download the thesis frame (pdf) via the link below and look for yourself: #InFlux. Journalists’ adoption of social media and journalists’ social roles

17 augusti 2019

#InFlux – spikat och klart

Foto: Malin Sveningsson.

Så här ser den ut – avhandlingen. Igår spikade jag upp den med en kopparspik på universitetets anslagstavla vid Vasaplatsen. Jag kan lova att det är rätt så skönt att den är är klar!
     #InFlux är en sammanläggningsavhandling. Den består av fem vetenskapliga artiklar som hålls ihop av en så kallad kappa, med introduktion och kortfattad historik, litteraturgenomgång, övergripande teoretiskt ramverk, grundlig metodbeskrivning och en övergripande analys. Ämnet är svenska journalisters bruk av sociala nätverksmedier, och i ett vidare perspektiv hur svenska journalister påverkas också av andra förändringar i medielandskapet. Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är journalisters roller.
     De närmaste veckorna kommer jag att presentera delar av avhandlingens resultat och min analys – om journalisters sociala roller och om den sociala nyhetslogiken – närmare.
     Avhandlingen är också e-spikad, det vill säga publicerad digitalt via Universitetsbiblioteket. På länken kan ni ladda ner hela avhandlingen (pdf) förutom de vetenskapliga artiklarna. Dessa är publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter.

* * *

Omslagsbilden. Måste säga några ord om omslagsbilden. Illustrationen är gjord av Nicklas Malmberg, journalist och nu på Sveriges Radios sociala medier-team. Jag är oerhört glad att han ville göra den här bilden, och jag är oerhört nöjd med hur bra den blev.

Ladda ner (pdf): #InFlux. Journalists’ adoption of social media and journalists’ social roles

#InFlux: Nailed it!

The lovely cover illustration is made by Nicklas Malmberg, journalist working strategically with social media at the Swedish national public service radio. 

Yesterday, I nailed a copy of my completed thesis to the university’s billboard. Yes, in Sweden we actually nail a physical copy of the dissertation to a public billboard. The defence is schedualed on September 6.
     The thesis is based on five articles, already published in scientific journals. The thesis frame (that is, everything else: introduction, literature review, theory, methodology, summary of the articles and conclusions) is available (pdf) via the link below.

Download (pdf): #InFlux. Journalists’ adoption of social media and journalists’ social roles