14 augusti 2013

Den mobila doktoranden (1): Inte mer än så här!

En platta med wifi, ett tangentbord och en mobil med surf – det räcker för jag ska kunna flytta utomhus.
Jag har förmodligen sagt det förut, men jag säger det igen: Doktorandlivet (och forskarlivet) är på många sätt oerhört privilegierat. Till exempel måste jag inte befinna mig på arbetsplatsen 40 timmar i veckan, utan jag kan jobba en del på tåget (jag arbetspendlar) eller hemma. Och ibland befinner jag mig på resande fot i tjänsten, antingen för att jag deltar i kurser eller seminarier på annat håll i landet, eller för att jag är på konferensresa utomlands.
     Allt det här underlättas naturligtvis av att jag har dator och bredbandsuppkoppling hemma. Men i princip har jag numera allt jag behöver med mig i ryggsäcken vart jag åker. Principen för mitt mobila doktorandliv är tudelad: Det ska vara lätt (inte väga alltför mycket) och det ska vara säkert (och då tänker jag i första hand på nätsäkerhet).
     Följande funkar för mig. Ta gärna fasta på de delar som kanske funkar för dig också, vare sig du är forskare, student, journalist eller annat.

Förutsättningen för att mitt mobila liv ska fungera är en mobil med mobilsurf, och en surfplatta med wifi. Jag använder faktiskt inte särskilt mycket datatrafik över mobilen utan klarar mig gott och väl på 1 GB per månad, eftersom jag har trådlöst både hemma och på jobbet. Vid behov kopplar jag upp plattan via mobilen (internetdelning eller bluetooth).
     Jag har kostat på mig ett löst tangentbord, som jag ansluter via bluetooth, helt enkelt för att få bättre arbetsmiljö. Numera har jag också en speciell kudde som jag stödjer plattan på när jag sitter och läser eller surfar, för nackens och högerarmens skull. Den här kudden är dessutom jättebra när jag läser eller tittar på tv i sängen. Varken tangentbord eller kudde packar jag med mig när jag pendlar.
     Två – eller tre – faktiska ting ska läggas till listan: En stylus, alltså en penna avsedd för skärmen som gör att jag kan skriva och rita lite snyggare än med fingret, en extra laddare samt läsglasögon (jo, så gammal är jag). Resten finns i maskinerna.
     Och jo, ni läser rätt. Ingen bärbar dator. Den är för tung och för obekväm, och numera onödig.

Inga kommentarer: