9 januari 2014

Etiketter inom journalistikforskningen


Ett ordmoln (gör själv på www.wordle.net) av de 1 000 etiketter som forskarna själva satt på artiklar som publicerats i fyra vetenskapliga tidskrifter om journalistik. 




Professionen, publiken och publiceringsplattformar. Det är vad det senaste inom journalistikforskningen handlar om.
     Under 2013 publicerades 176 artiklar i de fyra vetenskapliga tidskrifterna Journalism (Sage) och Journalism Studies, Journalism Practice samt Digital Journalism (alla Taylor & Francis). Till dessa 176 artiklar hade författarna satt 1 000 så kallade etiketter (keywords).
     Med reservation för att forskare inte är speciellt bra på att sätta ”rätt” etiketter på sina artiklar (t ex är orden journalistik/journalist/journalister använt 134 gånger i olika kombinationer, trots att tidskrifterna handlar om just journalistik, och varianter på nyheter/nyhets 95 gånger) går det ändå att utifrån etiketterna säga något om vilken slags journalistikforskning som publicerats under året.

En hel del av journalistikforskningen handlar såklart om professionen. Vad och hur gör journalister, vad styr deras arbete, vilka normer och värderingar tycker de är viktiga? Objektivitet och transparens är de journalistiska ideal som förekommer oftast bland etiketterna, nyhetsvärdering och gatekeeping praktiker i forskarfokus.
     Inom journalistikforskningen diskuteras publiken ofta som en nyhetskonsument, men vanligare är att forska på medborgarjournalistik respektive deltagande journalistik, alltså den del av journalistiken där publiken på olika sätt bidrar med innehåll.
     Även om branschen själv är fokuserad på mobila nyheter har forskningen inte riktigt hunnit dit, bara ett fåtal artiklar handlar om mobila medier. Desto fler handlar om digitala medier/nyheter, och där kan naturligtvis de mobila plattformarna ingå. Många artiklar handlar om sociala medier, och om forskaren väljer ett av dessa är det Twitter.

Geografiskt är det – fortfarande, kanske jag ska säga – fokus på Europa och USA, även om den arabiska våren tilldrar sig en hel del intresse.
     Jag noterar också att många forskare gör kritiska diskursanalyser på journalistikens innehåll, eller har ett framingperspektiv i sina analyser. Många forskare använder Bourdieus teorier om sociala fält och socialt kapital för att analysera journalisterna själva. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar