9 maj 2016

Ny forskning: Aktivister blir "drömmare" i nyhetsmedier

Aktivister som är engagerade i flyktingfrågan får medieutrymme i svenska medier. Men de framställs inte på samma sätt som andra opinionsbildare som är aktiva i frågan, utan mer som ”drömmare” i relation till politiska frågor och som privatpersoner med egna erfarenheter i relation till kunskapsfrågor. Det visar en analys av nyhetstexter om den så kallade Asylstafetten som publicerades i svenska medier sommaren 2014.
     Att bli positionerad som ”drömmare”, som någon som inte behöver tas på allvar, kan ändå vara positivt i ett längre perspektiv eftersom det ändå ger flyktingaktivisterna en röst i nyhetsrapporteringen, och därmed också en möjlighet att diskutera flyktingfrågan på ett annat sätt än utifrån enbart etablerade dagspolitiska ramar.
     Studien Ideological struggle over epistemic and political positions in news discourse on migrant activism in Sweden av Gustav Persson är publicerad i tidskriften Critical Discourse Studies.

18 april 2016

Maxa ditt Twitter för forskningskommunikation

Idag har jag föreläst om forskningskommunikation på Twitter för en grupp doktorander. En kortversion av min föreläsning – med tips och tricks – finns här (pdf). Dessutom twittrade jag en massa praktiska tips och tricks och lästips. Detta har jag samlat i en storify.

16 april 2016

Ny forskning: Var tredje svensk journalist har hotats

Var tredje svensk journalist har hotats. Merparten har fått ta emot förolämpningar och hat. Många journalister undviker att bevaka och rapportera om vissa personer, grupper eller ämnen på grund av de hot och kommentarerna de får efteråt, bland annat i sociala medier. En del journalister lämnar sociala medier på grund av hot och hat, andra är tvungna att installera larm hemma och/eller vidta andra försiktighetsåtgärder. Det visar en undersökning baserad på data från JMG:s Journalistpanelen.
     Artikeln Journalism under threat av Monica Löfgren Nilsson och Henrik Örnebring har publicerats i Journalism Practice. 

11 april 2016

Aktuell medieforskning i färsk antologi

Självklar läsning för alla som är intresserade av medier och journalistik. 
Nu har Medieutredningen har presenterat sin forskningsantologi. Statliga utredningar låter kanske som något väldigt tråkigt, men det är fel. Här finns den allra senaste forskningen samlad i en enda volym, gratis att ladda ner – kan det bli bättre? (Ja, man kan ju ha haft turen att lägga beslag på ett fysiskt exemplar, och det är faktiskt lite bättre. Jag hittade mitt ex i Medieutredningens monter på MEG.)
     Människorna, medierna & marknaden (redaktör Oscar Westlund) är drygt 500 sidor tjock. De fem delarna ger en bra överblick över dagens medielandskap, digitalisering, journalistikens nya villkor samt medieanvändning. Rekommenderas!
     Den som vill ha mer kunskap än vad som ryms i antologin kan till exempel söka JMG:s utbildning i medie- och kommunikationsvetenskap, sista ansökningsdag är 15 april.

6 april 2016

Journalister gillar sociala medier – utnyttja det!

Ibland är det väldigt nyttigt att titta på saker från ett annat håll. Jag pratar gärna om hur journalister kan utnyttja sociala medier som en del i sin omvärldsbevakning, till exempel genom att lägga upp bevakningsområdet i prydliga listor i en Twitterhanterare som Tweetdeck. Det är kanske inte så förvånande att de som arbetar med marknadsföring lägger upp motsvarande listor över de journalister som kan tänkas vara intresserade att skriva om ens område eller produkter? Eller att det går att anpassa sig till journalistikens sociala medier-logik för att ha större chans att få press?

Jeremy Porter som skriver på bloggen Journalistics har läst Cisions årliga State of the Media Report, och sammanfattar råden till marknadsförare som vill ha press i nio punkter (men jag kanske spetsar dem ytterligare lite):
  • Berätta med bilder, det gillar den nya tidens multimediajournalister för då blir jobbet enklare för dem.
  • Se till att ditt innehåll (framför allt pressbilder etc) är mobilanpassat, och levererera gärna innehåll som är anpassat för flera olika plattformar.
  • Använd sociala medier för att nätverka med journalister (min anmärkning: journalisterna använder trots allt sociala medier för att hålla koll på bevakningsområdet). Twitter är mest effektivt för detta: Lägg upp redaktioner och journalister på hemliga/privata listor, och följ de här listorna i kolumner i t ex Tweetdeck (sådana som skrivit om dig/din produkt tidigare kan du lägga i en offentlig lista om du vill). Gör sökningar på relevanta nyckelord och hashtaggar, och lägg de sökningarna i andra kolumner. Fundera lite extra på vilka sociala medier-kanaler de journalister du helst vill nå verkar använda mest – och när – och använd de kanalerna för att ta kontakt. Och använd Twitter själv också så att du lär dig verktyget ordentligt.
  • Använd sociala medier för att berätta om dina nyheter själv, på ditt sätt (min anmärkning: journalister skriver hellre om sådant de hittar själva än sådant som kommer i pressmeddelanden)
  • Försök utnyttja att journalister är väldigt förtjusta i social medier (min anmärkning: redaktionerna har krympande resurser, och research på sociala medier ger bra utdelning i förhållande till arbetsinsats).
  • Kom ihåg att de flesta journalister är lite skeptiska till marknadsföring och PR-folk. 
  • Det lönar sig fortfarande att skriva pressmeddelanden.
  • Det lönar sig definitivt att skicka epost.
  • Försök anpassa till hur journalister jobbar: Försök hitta redaktioner och journalister som bevakar just ”ditt” område, vinkla efter deras specifika bevakningsområde, se till att vara tillgänglig för att svara på frågor, och dela deras färdiga artikel (eller vad det nu blir) när det är publicerat.
Fotnot: Är du journalist: Tänk på att marknadsförare, PR-folk, lobbyister, opinionsbildare och andra vet att du använder sociala medier för omvärldsbevakning och research, och att de faktiskt använder den kunskapen.