12 november 2016

Busy days in Prague for European media researchers

Rasmus Kleis Nielsen, the Director of Research at the Reuters Institute for the Study of Journalism at the University of Oxford, giving his keynote on Platforms and publishers: coming to terms with a new digital media environment.
This week, I have attended the ECREA 2016 conference in Prague. I haven't had the chance to se much of the city, instead I've listened to many interesting presentations on the latest European journalism research. I leave Prague with lots of inspiration and some quite good ideas for future research (I hope).

I also had the opportunity to present my own work in progress on Social media logic in journalism: reshaping the profession. It draws on Swedish journalists' Twitter account presentations (n=2,543), and shows how social media logic not only determines how journalism can be enacted on Twitter, but also how social media logic shapes hos journalists present themselves and their profession to their followers and peers.


Footnote: Axel Bruns, who chaired "my" session, has a nice summary of my presentation on Snurblog.

Prag? Det är säkert en vacker stad

Det finns en del häftiga byggnader i Prag, som National House
of Vinohrady, ett nyrenässansbygge i nationalistisk anda. Snittarna 
som serverades var inte lika överdådiga. ("Vegetariskt? Desserten.")
Den här veckan har jag varit på ECREA, den "stora" europeiska medieforskningskonferensen. I Prag. Staden har jag inte hunnit se så mycket av – mesta tiden har jag varit på konferenscentret och lyssnat till en massa intressanta presentationer av det senaste inom journalistikforskningen.

Jag har presenterat själv också. Social media logic in journalism: reshaping the profession (pdf) handlar om hur den speciella sociala medier-logiken inte bara ger förutsättningarna för hur journalistik i sociala medier ser ut, utan också för hur journalister kan beskriva sig själva och sin profession. Min studie bygger på en analys av 2,543 svenska journalisters presentationer på Twitter.


Fotnot: Axel Bruns, som var ordförande på "min" session, bloggar alla konferenspresentationer han lyssnar till, så också min. Hans sammanfattning finns här, på Snurblog.

4 oktober 2016

"Facebook måste bli vuxet"

Idag pratar jag om Facebooks (eventuella) ansvar som publicist i Kulturnytt i Sveriges Radio.
     Intervjun gjordes strax efter protesterna nyligen mot Facebooks beslut av först avpublicera den historiska bilden på "napalmflickan" från Vietnamkriget, för att sedan – efter massiv kritik – låta publicera den igen. Men Kulturnytts serie av inslag om Facebook (detta är del två av tre) handlar om något egentligen mycket viktigare: om hur vi alla ska förhålla oss till att Facebook idag spelar så stor roll för vilka nyheter vi tar del av.
     Andra medverkande i inslaget är chefredaktörerna Thomas Mattsson, Expressen, Helle Klein, Dagens Arbete.
     Lyssna på Kulturnytt: Krav på öppnare Facebook (eller läs artikeln).

8 september 2016

Ny forskning: Specialnummer från Future of Journalism

En av de bästa konferenserna för journalistikforskare är Future of Journalism, som hålls vartannat år i Cardiff. Ett litet urval av den forskning som presenteras där publiceras sedan i tre specialnummer av tidskrifterna Journalism Studies, Journalism Practice och Digital Journalism. I dagarna har specialnumren från höstens konferens publicerats, och där finns massor av intressant journalistikforskning att ta del av.
     I artikeln Journalism under threat. Intimidation and harassment of Swedish journalism visar Monica Löfgren Nilsson, en av mina kollegor på JMG, och Henrik Örnebring, Karlstads universitet, hur omfattande hatet och hoten mot den svenska journalistkåren är, och hur det ser ut. Studien bygger på data från journalistpanelen. Det är ingen trevlig läsning – resultaten visar att var tredje journalist hotats på jobbet under det senaste året, och en stor majoritet hade fått "hat" i form av förolämpande kommentarer etc, vilket tillsammans leder till en växande känsla av rädsla inom journalistkåren, och att journalister undviker att bevaka vissa ämnen man vet väcker den här typen av reaktioner.
     I Digital Journalism publiceras artikeln Appropriating social media. The changing uses of social media among journalists across time, av Monika Djerf-Pierre, Marina Ghersetti och mig själv, alla tre på JMG. Jag har beskrivit artikelns resultat tidigare, i inlägget Är journalisters smekmånad med sociala medier över?

Relaterat inlägg: Ny forskning: Var tredje svensk journalist har hotats (160416)


28 juni 2016

Nytt SOM-kapitel:
Vem vill följa en nyhetsredaktion på Facebook?

Många svenska nyhetsredaktioner arbetar strategiskt för att locka så många följare som möjligt till de egna kontona på Facebook eller andra sociala medier. Skärmdump från SVT Nyheter Väst på Facebook, 15 maj 2016.

Allt fler av oss tar del av nyheter i sociala medier. Mycket delas in i våra flöden från andra användare i våra nätverk, och en del kommer från redaktioner och journalister som vi själva har valt att följa. Att följa en nyhetsredaktion är ett sätt att få del av nyheter vi är extra intresserade av – vill jag ha lokala nyheter från Göteborgsområdet är jag kanske en av de just nu drygt 21 000 som nu följer SVT Nyheter Väst på Facebook.
     Samtidigt är allt fler nyhetsredaktioner beroende av social distribution, alltså att innehåll delas från en person sociala medier-flöde till en annans, och jakten på den primära publiken har blivit allt viktigare. Den primära publiken är den som har valt att följa en nyhetsredaktion eller journalist i sociala medier. Till skillnad från den sekundära publiken, som får nyheter som delats in i sina flöden från andra.
     Även om den sekundära publiken är bra mycket större än den primära (tänk ringar på vattnet) så är den primära publiken åtråvärd. Antalet följare syns, och ju fler desto bättre: högre chans att innehållet delas vidare, att sälja annonser på, mer status gentemot kollegor och konkurrenter.

Hittills har det inte forskats så mycket på den primära publiken. I 2015 års nationella SOM-undersökning ställde Dagspresskollegiet (och jag) därför frågor för att få veta hur stor den är, och vad som kännetecknar den. Och siffrorna är kanske inte så upplyftande för branschen (eller så kan man se det som att här finns en rejäl utvecklingspotential):
     Av alla sociala medier-användare är det tre av tio som följer något nyhetsredaktion. Hälften så många, en av sex, följer en journalist. Och till skillnad från annan nyhetskonsumtion tycks det som att bara ålder och politiskt intresse är avgörande faktorer för att följa. Och de flesta har alls ingen åsikt om det är viktigt eller inte att kunna följa och ställa frågor till nyhetsredaktioner i sociala medier.

Mer siffror (t ex hur följandet ser ut på Facebook respektive Twitter och hur viktigt svenskarna tycker det är att kunna följa och kommentera) finns i kapitlet Primära nyhetspubliker i sociala medier som publicerats i boken Ekvilibrium. Redaktörer för den är Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson och Maria Solevid. I boken finns självklart en fullständig metodredovisning.


Fotnot: Nyligen publicerades Reuters Institute Digital News Report 2016. Analysen baseras på en survey till omkring 50 000 respondenter i 26 länder, den svenska delen av studien baseras på drygt 2 000 respondenter.