18 oktober 2017

Lyssna eller läs – det finns en logik i det också

Min studie om journalisternas varumärkesbyggande och de krockande medielogikerna har blivit journalistik. Lyssna på Therese Rosenvinges reportage i Medierna i P1, där medverkar till exempel också SvD:s Negra EfendićKrockande logiker när journalister twittrar personligt. Medieormens Cecilia Djurberg har läst hela studien: Svenska journalisters personliga varumärkesbyggande på Twitter undersökt. En kortversion på engelska finns hos Journalism Research News: Journalists' self-branding on Twitter.


Relaterade inlägg: Ny artikel: Journalister som varumärken i krocken mellan nyhetslogik och sociala medier-logik [171005].

5 oktober 2017

Ny artikel: Journalister som varumärken i krocken mellan nyhetslogik och sociala medier-logik

Den sista av de artiklar som är tänkta att ingå i min sammanläggningsavhandling, Making the most of Twitter: How technlogical affordances influence Swedish journalists' self-branding, har nu publicerats i tidskriften Journalism.
     Artikeln handlar om precis det som rubriken säger – hur sociala medier-logiken påverkar hur journalister använder Twitter för att varumärkesbygga sig själva. Det är lite extra intressant (tycker i alla fall jag) eftersom sociala medier-logiken krockar med den logik som journalister vanligtvis arbetar inom: nyhetslogiken. I nyhetslogiken värderas professionalismen högt, alltså journalisters yrkesideal som objektivitet och granskning. Enligt sociala medier-logiken ska istället användarna vara personliga eller till och med privata och dessutom försöka maxa det egna nätverket. Två av de mer intressanta slutsatserna:

  • Detta kan innebära att journalistyrket nu faktiskt håller på att av-professionaliseras på så sätt att personliga attribut (eller egenskaper) värderas lika högt eller ibland högre än professionella. 
  • Ur ett internationellt perspektiv uppför sig svenska journalister inte alls som de "borde". De borde vara mer lika sina kollegor i Storbritannien, som är betydligt mindre personliga/privata på Twitter. Men på svenska redaktioner finns gott om utrymme för egna idéer och att vara sig själv, och vi har förhållandevis platta organisationer på svenska arbetsplatser. Det betyder att svenska journalister är väldigt mycket sig själva på Twitter också – på gott och på ont, tycker säkert många.

Många av er som följt bloggen känner igen själva siffrorna. Studien bygger på en innehållsanalys av 2 543 svenska journalisters Twitterpresentationer. Jag har vänt och vridit på siffrorna ett bra tag.

* * *

Många av er noterade säkert att Expressens Niklas Svensson, en av Sveriges meste journalister på Twitter (och andra sociala medier-plattformar), meddelade Twitterpaus nyligen. Jag tänker inte recensera Niklas Svenssons twittrande (läs istället här), men jag kan konstatera att det nog kostar – såväl personligt som yrkesmässigt – att vara så högprofilerad i sociala medier som han har varit. Utifrån perspektivet att det här är två många gånger motsatta logiker som krockar, så är det kanske inte så konstigt att många behöver backa och tänka lite emellanåt. Siffror från journalistpanelen vid JMG visar också just detta – många av de tidigare mest aktiva lägger ner helt eller blir betydligt mindre aktiva (se inlägget Är journalisters smekmånad med sociala medier över?).


Skryt: Detta är min femte artikel som är publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift. Att få en artikel publicerad i Journalism är lite extra kul eftersom tidskriften är högt rankad inom mitt fält. För en fullständig förteckning se fliken Publikationer.

New paper in Journalism on how Twitter and
social media logic shape journalists' self branding

A new paper on social media in journalism, Making the most of Twitter: How technological affordances influence Swedish journalists' self-branding, is now published in Journalism. As the abstract says:
Journalists are among the most frequent users of Twitter, and Twitter has become an important platform for personal branding. Social media logic promotes not only a chase for vitality and impressive metrics but also a mix of professional, personal, and private content, as well as sharing, interaction, and dialogue. Focusing one aspect of social media logic, the aim of this study is to analyze how the technological affordances of Twitter shape journalists' self-branding in their account presentations and whether there are differences between groups of journalists. The study draws on a quantitative content analysis of Swedish journalists' Twitter presentations and account information (N=2543). The findings suggest that Swedish journalists on Twitter brand themselves as being more audience oriented, networking, and individualistic, projecting a mixed identity including both professional and personal features, and that social media logic influence journalists' self-branding.
One of my findings may be somewhat surprizing for those interested in international comparative research on social media in journalism. Following previous research on journalists' self-branding practices on Twitter (Hanusch, 2017), Swedish journalists should be more like their colleagues in UK, prioritizing professional content over personal. However, this study shows that Swedish journalists don't, most likely due to differences in work environment and organization structures: while the Swedish media market has become increasingly competitive due to structural and economic factors, the work environment is considered as highly individualistic and characterized by horizontal organisation structures.

If you find this interesting and want to read more than the abstract (above), please don't hesitate to get in touch.

7 september 2017

En pragmatisk sociala medier-strategi för Jag™

Jag får ibland frågan hur man ska tänka med sociala medier om man vill vara lite strategisk och har någon typ av syfte med sin sociala medier-närvaro, samtidigt som man kanske inte känner sig helt bekväm med att exponera sig själv och bygga sitt eget varumärke på de här plattformarna.
     Det här inlägget handlar om just det. "Att bygga personligt varumärke sociala medier – grundkurs för pragmatiker".
     Jag tänker att du är politiskt aktiv och ska stå på listan till kommunfullmäktige eller landstinget om ett år, opinionsbildare, egenföretagare eller kanske konsult. Du vet att du verkligen borde "ta tag i det där med sociala medier" men har egentligen inte varken tid eller riktigt lust. Du behöver en strategi som är okomplicerad och inte tar så mycket tid men som ger resultat – kanske inte omedelbart men på lite längre sikt.
     Några grundförutsättningar om sociala medier som du måste känna till och förhålla dig till:
  • Sociala medier bygger på att du blandar professionellt och personligt – du måste våga visa vem du är. Personligt bygger inte bara en starkare relation med dina följare, det stärker också din trovärdighet (enligt principen att den du lär känna får du ökat förtroende för). Däremot finns det ingen anledning att vara privat, tvärtom. Sociala medier är en offentlig arena och det privata passar bättre i, ja, privata sammanhang. 
  • Sociala medier är också dialog. Envägskommunikation fungerar inte. Du måste åtminstone svara på direkta frågor från dina följare. Om ditt sociala medier-innehåll skapar engagemang och kommentarer hör det till allmänt hyfs att också visa engagemang tillbaka – delta i diskussionerna, gilla vettiga kommentarer från dina följare etc. Har du ont om tid så försök schemalägga en stund varje dag när du kan göra detta. Här finns också en juridisk aspekt: Du anses ansvara för dina kommentarsfält, vilket betyder att rena lagbrott (som hets mot folkgrupp, uppvigling, förtal, olaga hot) måste rensas bort, och dessutom kanske du vill ta bort sådant som kan uppfattas som kränkande etc. En bra regel att hålla dig till är att alla som kommenterar ska hålla sig till ämnet och att allt som är off topic rensas bort – det brukar vara allmänt kvalitetshöjande. 
  • Sociala medier är delning. Delningslogiken bygger på att vi delar sådant som väcker engagemang hos oss, alltså sådant som gör oss glada, arga, förbannade, varma om hjärtat … Vi delar också sådant som vi upplever att vi och andra har direkt nytta av att veta, alltså viktig information. Och vi delar sådant som berättar för andra om vilka vi är, alltså innehåll som hjälper oss att positionera oss gentemot andra. Ska du lyckas utnyttja delningslogiken måste du se till att ditt innehåll är delbart, alltså offentligt, och sådant att folk faktiskt vill dela det. Du kan också arbeta med den typen av innehåll som är lätt att dela separat – bilder med text i och korta textade filmer (textat eftersom många tittar på mobilerna med ljudet av). Tänk också på att engagemang i form av kommentarer och gilla-markeringar betyder delning. 
  • Strategiskt arbete i sociala medier förutsätter också att du identifierat din målgrupp. Vem vill du nå? Vilka tror du kommer att vilja följa dig och dela ditt innehåll? På vilka plattformar finns de – och när är de aktiva?
  • Strategiskt arbete i sociala medier förutsätter också att du vet vad du vill säga, alltså att du har ett tydligt budskap i ditt innehåll. Såväl för varje enskilt inlägg ("Vad vill jag säga med just detta?") och på längre sikt ("Vad vill jag att min kommunikation i sociala medier säger om mig?"). 

En pragmatisk sociala medier-strategi för varumärkesbyggande.




Tre plattformar, tre typer av originalinnehåll, och så mycket återanvändning och automatisering som möjligt – så ser mitt förslag till en pragmatisk sociala medier-strategi ut. Basen i Instagram, som är en stadigt växande plattform och än så länge tämligen fritt från troll, hot och hat. Nackdelen är att innehåll på Instagram inte är helt lätt för dina följare att dela. Påbyggnaden i Facebook som nästan alla använder idag, antingen en personlig "vanlig" sida (om du känner att du kan hålla din släkt och privata vänner just privat) eller en gilla-sida (page). Överbyggnad i Twitter som visserligen inte är så stort i Sverige men där viktiga målgrupper finns – politiker, opinionsbildare och inte minst journalister.

Instagram
Originalinnehåll: "jag", alltså bilder från din vardag och verksamhet som samtidigt berättar om dina värderingar och kärnvärden, som det så vackert heter, men också om människor du möter, platser du besöker, evenemang du deltar i. Frekvens: åtminstone 2–3 gånger per vecka, och försök att inte spamma dina följare med alltför många poster per dag (använd hellre funktionen för att lägga flera bilder i en och samma post). Genom att använda relevanta hashtaggar hittar många dina inlägg även om de inte följer dig själva. Var inte rädd för att ta selfies, och kom ihåg att det gör inget om bilden lutar  –det hör liksom till på den här plattformen! Följ själv: andra som liknar dig så att de ser att du finns, de hjälper dig att synas genom att interagera och dela ditt innehåll.

Facebook
Den här bilden är gjord i Canva. En bra storlek är 599x337 pixlar; då 
beskärs inte bilden när den delas på Twitter. Lägg en källa i bilden så 
ser alla att det är din bild och ditt budskap när den delas vidare. 

Originalinnehåll: lite längre texter om hur du tycker och tänker, kanske kommentarer till något som hänt, nyheter från din verksamhet – också här kommunicerar du värderingar och kärnvärden. Komplettera med aktuella bilder om du har. Vill du kan du använda speciella grafikverktyg för att lägga koncentrerade textbudskap på färgplattor eller i bilder (tänk sådana som många nyhetsredaktioner arbetar med), de gör att du syns bättre i flödet och det är lätt för dina följare att dela bara bilden vidare. Mitt eget favoritverktyg för just detta är Canva (gratis men du måste ha ett konto). Kom ihåg bara att här är det verkligen så att less is more, och är du nöjd med en bild du gjort så behåll den som mall och byt bara ut texten. Har du tid och lust så gör gärna korta filmer där du själv berättar det du vill ha sagt. Här gäller principen ju kortare desto bättre, och se till att texta filmen eftersom många tittar utan ljud! Gör du filmer kan du gott skapa en Youtube-kanal också. Då finns filmerna samlade och – inte minst viktigt – du kan använda Youtubes eget verktyg för textning (bloggen Teknikfik visar hur). Frekvens: åtminstone någon gång i veckan, och försök att inte spamma dina följare till den grad att de tröttnar på dig. Återanvändning: publicera dina Instagram-poster i ditt Facebookflöde. Det enda du behöver göra är att koppla kontona och kryssa i delningsrutan på Instagram. Följ själv: andra som liknar dig så att de ser att du finns, de hjälper dig att synas genom att interagera och dela ditt innehåll.

Twitter
Originalinnehåll: länkar till intressanta/relevanta artiklar du läst med en kort kommentar till innehållet (av typen "Det här förslaget från regeringen riskerar att slå undan benen för landets svampplockare" eller vad det nu kan handla om som är viktigt för dig). Också här kan du försöka använda relevanta hashtaggar för att göra det lättare för andra att hitta dina tweets och samtidigt visa vilka kontexter/debatter du ingår i. Var inte rädd för att föra dialog med andra, men försök att inte dras med i Twitters många gånger hårda tonläge – det vinner du inte på. Frekvens: åtminstone ett par gånger om dagen (du kan retweeta dig själv), gärna dessutom vid olika tillfällen under dagen (eftersom olika målgrupper är aktiva vid olika tidpunkter), ingen egentlig gräns uppåt. Automatisering: passa på att skriva flera tweets när du ändå håller på. Schemalägga dem med ett Twitterverktyg som Twitters eget Tweetdeck (gratis). Återanvändning: använd tjänsten IFTTT (gratis men du måste ha ett konto) för att publicera dina bilder från Instagram (det går till så att du väljer en så kallad applet som ser till att din Instagram-post förvandlas till en prydlig tweet med bild och länk till Instagramposten), dela länkar till dina textinlägg på Facebook ("Nu har jag skrivit om slutet för kantarellplockningen [länk]") och dela de bilder och filmer du gjort som egna tweets – bilder och filmer syns bra i flödet och delas betydligt mer än "bara text"-tweets. Följ själv: andra som liknar dig så att de ser att du finns, de hjälper dig att synas genom att interagera och dela ditt innehåll.

Igen: originalinnehåll för de olika plattformarna och så mycket återanvändning och automatisering som möjligt. Ungefärlig tidsåtgång när du fått rull på det: en kvart om dagen plus kanske en halvtimme, en timme någon gång i veckan för mer genomarbetade inlägg. Välj en nivå som du känner dig bekväm med och våga pröva dig fram. Mitt absolut bästa tips: lägg en kvart om dagen på att kolla runt lite på vad andra gör på Instagram, Facebook och Twitter, följ de du tycker är intressanta, kommentera dela deras innehåll och var en "vanlig" sociala medier-användare – då blir du också en bättre pragmatisk strategisk användare.


Fotnot: Påbyggnadskursen fokuserar på mätbara mål, alltså att sätta upp rimliga mål för sin sociala medier-närvaro – som att öka antalet följare med x personer, öka antalet delningar med x procent, öka antalet engagemang (gillamarkeringar, kommentarer, delningar) på varje post, vilka verktyg man kan använda för att mäta hur väl målen uppnås samt strategier för att nå målen.

1 september 2017

En sista not om desinformationsstudien

I början av sommaren offentliggjordes de sakkunnigutlåtanden som Uppsala universitet lät göra med angående av kritiken mot studien Russia's strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case av Martin Kragh och Sebastian Åberg som publicerades i Journal of Strategic Studies i januari.
     Jag har läst de båda sakkunnigutlåtandena – de är offentliga handlingar och går att beställa från Uppsala universitet. De två sakkunniga, historieprofessorn Gunnar Åselius vid Försvarshögskolan och Håvard Hegre, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, konstaterar att artikeln inte är att betrakta som oredlighet i forskning. Däremot riktar de metodologisk kritik mot artikeln och kritiserar den utifrån vad som anses vara god forskningskritik. Till exempel skriver Hegre så här:
Jeg gir under anmelderne medhold i flera av kritikkene som retter seg mot MK's artikkel og ser et antall brudd på god forskningsskikk. Jeg vurderer dem likevel til å vare såpass usystematiske, og svakhetene i så stor grad åpenbare for en grundig leser, at det neppe er et bevisst forsøk på å villede leserne.
Med andra ord: I vissa fall är artikeln så uppenbart dålig att den just därför inte är vilseledande. Åselius noterar dessutom följande:
Det är också ganska säkert att om Kragh hade sänt in tidskriftsartikeln till en medievetenskaplig tidskrift, bedömarna där skulle ha efterlyst andra tillägg och omarbetningar än de som verkar ha kommit från bedömarna i Journal of Strategic Studies ( …) Man måste acceptera att olika ämnestraditioner intresserar sig för olika aspekter av verkligheten ( … ) vilket alltid innebär att andra perspektiv samtidigt försummas. 
Min kritik mot artikeln och mot den initiala medierapporteringen med anledning av den står fast. Min kritik finns att läsa här: Om vetenskaplighet och förtroende för forskning – och om mediernas förhållande till vetenskapligheten [170117].