Det tog visserligen dryga året längre tid än vad som var tänkt när beslutet väl fattats – i april 2011 lovade man nättidning senast i början av 2012. Men från och med idag finns också Jönköpings-Posten på nätet, på riktigt.
Välkommen till framtiden! hälsar redaktionschefen Mats Ottosson i sin krönika vilket har renderat en hel del roade kommentarer i sociala medier eftersom JP i praktiken är en av de sista tidningarna att ta steget ut på webben. Men bättre sent än aldrig.
Lite väl tillbakahållen design, skulle jag säga om premiärlayouten. Klokt tänkt med en betalningslösning på plats redan från början, är en annan reflektion. Och framför allt tänker jag att det blir ett lyft för läsarna – är de som folk är mest tar många av dem redan del av nyheter på nätet/i mobilen, och de har vant sig vid att gå till nätet/mobilen för snabba uppdateringar. Nu kommer de att kunna läsa sina lokala nyheter där också.
Relaterade inlägg: En bastion faller – Jönköpings-Posten blir snart med riktig nättidning (110403)
Visar inlägg med etikett nättidningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nättidningar. Visa alla inlägg
21 maj 2013
6 maj 2012
Lokala medier missar chansen att vara just lokala
Idag packade sambon och jag ryggsäcken med termosar och fika. Solsken var inga problem att hitta, solen har verkligen gjort sitt bästa för att få oss att glömma minnet av nattens supermåne. Värre var det att hitta lä. Till slut hamnade vi i en lövskogsbacke i naturreservatet vid Kuröds skalbankar. Det är för tidigt på säsongen för turisterna (Skalbanksmuseet öppnar 1 juni) och varken kor eller får är utsläppta på betet ännu, så vi hade det riktigt varm och lugnt och skönt i grönskan och fågelkvittret.
(När jag var liten hette det att vi majade, när vi gick ut med fikakorg på våren och satte oss på en filt. Eftersom vi varken hade korg eller filt med oss idag – och framför allt saknade mariekexen – väljer jag att istället kalla utflykten för en söndagspromenad.)
Nu var tanken att jag skulle runda av natursöndagen med en betraktelse över ett allt mer populärt inslag på nättidningarnas sajter och ett vad jag tycker utmärkt nättidningsinnehåll – holkarna med webbkameror. Men jag har ångrat mig.
Ifjol följde jag Bohusläningens holk, där ett blåmespar häckade. Det var alldeles fascinerande, framför allt från det att äggen kläcktes och fram till att ungarna lämnade holken. Jösses, vilket sjå blåmesarna hade!
Möjligtvis tyckte jag att Bohusläningens redaktion kunde ha gjort mer med holken i sociala medier, jobbat upp den speciella Facebooksida man ordnat och varför inte startat ett speciellt twitterkonto. Trots detta noterade jag att många, precis som jag, tittade in i holken lite mer ofta än vad som nog var nyttigt för arbetsmoralen, och att holken blev en riktig snackis bland folk.
Detta tänkte jag alltså passa på att skriva om idag. Om hur en lokal tidning med ett väldigt enkelt grepp kan skapa något som verkligen engagerar läsarna – för ett talgoxpar med fyra ägg, som finns i Bohusläningens holk i år, det är ganska engagerande om man säger så.
Men så tänkte jag först kolla vad andra tidningar har i sina holkar. Började med TTELA: Samma talgoxpar med fyra ägg. Hallands Nyheter: Samma. Hallandsposten: Samma. Nya Lidköpings-Tidningen: Samma. NA: Samma. Sala Allehanda: Samma.
(Sundsvalls Tidning är faktiskt den enda jag hittar som har en egen holk. Den är å andra sidan obebodd…)
Som läsare känner jag mig lurad. Inte bara för att "min" tidning förlett mig att tro att holken finns någonstans i närområdet, utan också för att jag så gärna hade velat se andra arter, och kunna jämföra häckningarna i olika delar av landet. Hur mycket senare är de i Västmanland? Växer en blåmes fortare än en talgoxe? Den chansen får varken jag eller exempelvis alla skollärare som kunde använt Tidningen i skolan (som nu heter Mediekompass) på ett nytt sätt.
Men jag tycker framför allt det är tråkigt att en massa lokaltidningar runt om i landet missar chansen att vara riktigt lokala, missar att visa vikten av mångfald också i det lilla. Det är inget fel i att rationalisera och samordna där det går, men det är dumt att låta det gå ut över det som faktiskt är lokaltidningens största tillgång – det lokala innehållet.
Uppdaterat 120507: Här finns en uppdaterad lista med länkar till aktiva webbkameror med fåglar.
(När jag var liten hette det att vi majade, när vi gick ut med fikakorg på våren och satte oss på en filt. Eftersom vi varken hade korg eller filt med oss idag – och framför allt saknade mariekexen – väljer jag att istället kalla utflykten för en söndagspromenad.)
* * *
Nu var tanken att jag skulle runda av natursöndagen med en betraktelse över ett allt mer populärt inslag på nättidningarnas sajter och ett vad jag tycker utmärkt nättidningsinnehåll – holkarna med webbkameror. Men jag har ångrat mig.
 |
| Åtminstone i Bohusläningen, TTELA, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Nya Lidköpings-Tidningen, NA samt Sala Allehanda 120506. |
Möjligtvis tyckte jag att Bohusläningens redaktion kunde ha gjort mer med holken i sociala medier, jobbat upp den speciella Facebooksida man ordnat och varför inte startat ett speciellt twitterkonto. Trots detta noterade jag att många, precis som jag, tittade in i holken lite mer ofta än vad som nog var nyttigt för arbetsmoralen, och att holken blev en riktig snackis bland folk.
Detta tänkte jag alltså passa på att skriva om idag. Om hur en lokal tidning med ett väldigt enkelt grepp kan skapa något som verkligen engagerar läsarna – för ett talgoxpar med fyra ägg, som finns i Bohusläningens holk i år, det är ganska engagerande om man säger så.
Men så tänkte jag först kolla vad andra tidningar har i sina holkar. Började med TTELA: Samma talgoxpar med fyra ägg. Hallands Nyheter: Samma. Hallandsposten: Samma. Nya Lidköpings-Tidningen: Samma. NA: Samma. Sala Allehanda: Samma.
(Sundsvalls Tidning är faktiskt den enda jag hittar som har en egen holk. Den är å andra sidan obebodd…)
Som läsare känner jag mig lurad. Inte bara för att "min" tidning förlett mig att tro att holken finns någonstans i närområdet, utan också för att jag så gärna hade velat se andra arter, och kunna jämföra häckningarna i olika delar av landet. Hur mycket senare är de i Västmanland? Växer en blåmes fortare än en talgoxe? Den chansen får varken jag eller exempelvis alla skollärare som kunde använt Tidningen i skolan (som nu heter Mediekompass) på ett nytt sätt.
Men jag tycker framför allt det är tråkigt att en massa lokaltidningar runt om i landet missar chansen att vara riktigt lokala, missar att visa vikten av mångfald också i det lilla. Det är inget fel i att rationalisera och samordna där det går, men det är dumt att låta det gå ut över det som faktiskt är lokaltidningens största tillgång – det lokala innehållet.
Uppdaterat 120507: Här finns en uppdaterad lista med länkar till aktiva webbkameror med fåglar.
3 april 2011
En bastion faller – Jönköpings-Posten
blir snart med riktig nättidning
Det är svårt att tro, men det finns faktiskt relativt stora (och välmående) svenska dagstidningar som inte har en nätupplaga.
Jönköpings-Posten är en av dem. Med en pappersupplaga på 36 200 (TS, helår), hushållstäckning på 53 procent och räckvidd på 67 procent har Herencoägda Hallpressen hittills valt att vara försiktiga. De presumtiva läsare som letat efter Jönköpings-Posten på nätet har mötts av en slags kundtjänst för enklare prenumerations- och annonsärenden.
I smyg har jag nästan beundrat Jönköpings-Posten för att de vågar vara utan. Och det har onekligen inte gått sämre för dem än för någon annan svensk dagstidning; med eller utan nätupplaga.
Nu stundar dock nya tider. För något år sedan köpte Hallpressen nyhetssajten jnytt.se och lät dess grundare Daniel Bacelj bli chef för Hallpressens utvecklingsavdelning. Nu lovar han (i Medievärlden) att JP:s nätupplaga ska komma igång i år, eller i början av nästa år.
Allt färre svenska hushåll prenumererar på en dagstidning. Pappersupplagorna sjunker, inte som en sten men i stadig takt. Däremot ökar faktiskt dagstidningsläsandet – eftersom fler och fler hittar till tidningarnas nätupplagor, och eftersom många läser gratistidningar. (Dagspresskollegiet följer våra nyhetsvanor och publicerar regelbundet rapporter och analyser.)
För Jönköpings-Postens redaktion, ägare och inte minst läsare kommer det att ta ett tag att vänja sig vid tanken på en JP på nätet. "Vad ska det vara bra för?" undrar säkert många. Men jag är övertygad om att jag inte är ensam om att se fram mot nättidningen. Jönköpings-Posten har absolut ingenting att förlora, men den stora vinnaren blir läsarna.
Jönköpings-Posten är en av dem. Med en pappersupplaga på 36 200 (TS, helår), hushållstäckning på 53 procent och räckvidd på 67 procent har Herencoägda Hallpressen hittills valt att vara försiktiga. De presumtiva läsare som letat efter Jönköpings-Posten på nätet har mötts av en slags kundtjänst för enklare prenumerations- och annonsärenden.
I smyg har jag nästan beundrat Jönköpings-Posten för att de vågar vara utan. Och det har onekligen inte gått sämre för dem än för någon annan svensk dagstidning; med eller utan nätupplaga.
Nu stundar dock nya tider. För något år sedan köpte Hallpressen nyhetssajten jnytt.se och lät dess grundare Daniel Bacelj bli chef för Hallpressens utvecklingsavdelning. Nu lovar han (i Medievärlden) att JP:s nätupplaga ska komma igång i år, eller i början av nästa år.
Allt färre svenska hushåll prenumererar på en dagstidning. Pappersupplagorna sjunker, inte som en sten men i stadig takt. Däremot ökar faktiskt dagstidningsläsandet – eftersom fler och fler hittar till tidningarnas nätupplagor, och eftersom många läser gratistidningar. (Dagspresskollegiet följer våra nyhetsvanor och publicerar regelbundet rapporter och analyser.)
För Jönköpings-Postens redaktion, ägare och inte minst läsare kommer det att ta ett tag att vänja sig vid tanken på en JP på nätet. "Vad ska det vara bra för?" undrar säkert många. Men jag är övertygad om att jag inte är ensam om att se fram mot nättidningen. Jönköpings-Posten har absolut ingenting att förlora, men den stora vinnaren blir läsarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)