8 oktober 2010

Föräldrar, sluta ha dåligt samvete

Få småbarnsföräldrar vågar erkänna att de hoppar över god natt-läsningen ibland och låter ungarna se på TV istället.
     En icke obetydlig del av forskningen kring medieeffekter handlar om mediernas förmodat skadliga inverkan. Ungar som tittar för mycket på TV hämmas i sin utveckling, blir våldsamma, får koncentrationssvårigheter, blir tjocka, utvecklar en sämre motorik... I effektforskningens barndom var det filmen som var farlig. ”Vanligt folk” (alltså arbetarklassen, som man var lite rädd för) var alldeles för lätt påverkbar och skulle inte kunna hantera att bli utsatt för så mycket våld och sex och allt vad det nu var som visades på vita duken. För inte så länge sedan var det videofilmerna som var den stora boven och skulle göra tittarna till motorsågsmördare allihopa. Alldeles nyss var det dataspelen. Och blir vi inte våldsamma så hämmas vi i vår utveckling, får koncentrationssvårigheter, blir tjocka, utvecklar en sämre motorik...
     Zoologen Desmond Morris (han med boken Den nakna apan) kommer att få en hel del kritik, det är jag alldeles övertygad om. Han hävdar nämligen att det är bättre för ungarna att få se på en film på TV än att föräldrarna läser för dem. 
     Att titta på en barnfilm på TV är lite som ett kinderägg – tre saker i ett, menar Desmond Morris. Medan läsning bara ger verbal stimulans så kan en bra film erbjuda också musikalisk och grafisk stimulans. Dessutom får hjärnan arbeta för att lära sig känna igen, namnge och klassificera en massa figurer, vilket hjälper barnet att mogna inför skolstarten. Och ungarna lär sig koncentrera sig. Att hävda att läsning är ”bättre” avfärdar han därför som kulturellt snobberi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar