Om datajournalistik som ett nordiskt projekt

Tidigare i vår intervjuades jag av tidningen Norden Nu till en artikel om det samarbete och erfarenhetsutbyte som sker mellan de nordiska datajournalisterna inom ramen för den nordiska datajournalistikkonferensen NODA. Resultatet, Datajournalistik har fået sin nordiske pris,  finns att läsa i senaste numret (sidorna 10–11) och är intressant för den som är intresserad av nordisk journalistik och/eller datajournalistik.
     Norden Nu ges ut av danska delen av Föreningen Norden med fyra nummer per år. Fokus på det nordiska, såklart, men massor av intressant läsning.

NODA Awards 2018: And the winners are …

Under fredagens galamiddag för deltagarna i datajouranlistikkonferensen NODA, som i år arrangerades av Södertörns högskola, presenterades vinnarna av årets NODA Awards.

• Klassen Investigative vanns av norska Verdens Gang och bidraget Breaking the dark net (se bilden nedan). Redaktionen har kartlagt ett internationellt barnpornografinät på det så kallade dark net, och kunde bland annat avslöja att ett av de största forumen där övergrepp delades drevs av den australiensiska polisen. 
• Svenska SVT vann klassen Applications för sin visualisering av Svenskarna i Paradisläckan.
• Första pris i feature gick till danska DR för arbetet med Hva er Danmark værd?, som har försökt sätta en samlad prislapp på fast egendom i hela landet. 

Alla inskickade bidrag presenteras på projektsidan Nodabase. Där finns också länkar till verktyg och andra resurser för datajournalistik samlade. 

Förstasidan till VG:s vinnande bidrag Breaking the dark net. 

NODA Awards 2018: 53 anmälda, 15 nominerade

Från SVT:s visualisering av Paradissvenskarna (se länk i texten).

Nu är nomineringarna till 2018 års upplaga av NODA Awards, det nordiska datajournalistikpriset, klara. Och det börjar kännas lite tjatigt att säga detta, men det görs verkligen en massa bra datajournalistik i Norden!
     Går det att definiera datajournalistik? Nja, skulle jag säga. Det finns många olika definitioner – säkert lika många som det finns journalister som arbetar mer eller mindre regelbundet med datajournalistik. Men jag skulle vilja peka på tre saker: 1) att det handlar om att samla in och 2) bearbeta data för att besvara en journalistisk fråga, och sedan 3) visualisera datan i presentationen.

NODA Awards har tre klasser. I år har vi fått 53 bidrag till de tre klasserna, att jämföra med fjolårets 45. Det betyder att konkurrensen också är tuffare. Och att juryns arbete är ännu lite roligare :)
 
I Investigative är följande bidrag nominerade: Breaking the dark net (VG), De svenska skrotskeppen (DN), Kommunernes skattelyleverandører (Avisen Kommunen), Paradissvenskarna (SVT) samt Finnish parliament visitor log (Open Knowledge Finland) och Dolda data (Svenska Yle) i en gemensam nominering.
     Feature: Hva er Danmark værd (DR), Villages vanished (Helsingin Sanomat), Fartkontrol og ulykker hænger sjældent sammen (DR), Professional gamers (TV2) samt Always the same faces in Finnish movies? (YLE).
     Applications: Valsystemskalkylator (VG), Municipal tax calculator (Aahmulethi), Paradissvenskarna (SVT), Tag temperaturen på kloden (DR), How much algae do you produce to the Baltic Sea? (Helsingin Sanomat).

Vinnarna kommer att presenteras under årets nordiska datajournalistikkonferens NODA 2018, som i år arrangeras av Södertörns högskola 15–17 mars. Konferensen är ovanlig i det att den vänder sig till både akademiker och datajournalister, och brukar samla ett par hundra deltagare varje år (se programmet här).
     De nominerade bidragen och tidigare års nominerade bidrag finns samlade i Nodabase, en gemensam resurs med case, verktyg och erfarenhetsutbyten.
     Vilka sitter i juryn? Jo, både akademiker och branschfolk: Magnus Bjerg, TV2, Filip Wallberg, Syddansk Universitet, Bente Kalsnes, Høgskolen i Oslo og Akershus, Tormod Utne, Høgskolen i Volda, Carl-Gustav Lindén, Helsingfors universitet, Rasmus Vouori, Aalto universitet, samt Helena Bengtsson, SVT. Och så jag, som i år är juryns ordförande.

Uppdatering 180226: Nomineringen till Open Knowledge Finland och Svenska Yle är gemensam eftersom det är svårt att skilja den ena delen i arbetet från den andra.

NODA Awards 2017: And the winners are …

Under lördagens galamiddag för deltagarna vid datajournalistikkonferensen NODA i Odense presenterades årets vinnare av NODA Awards:

• Feature: Where are you at life? (Helsingin Sanomats), som visar hur man kan personalisera journalistiken.
• Applications: innsyn.no (Fædrelandsvennen), en sajt som gör Oslos offentliga diarier och arkiv mer lättillgängligt för allmänheten.
• Investigative: Tvangsprotokollene (Verdens Gang), ett klassiskt gräv berättat med modern teknik.

Alla inskickade projekt presenteras på projektsidan Nodabase, och där finns också länkar till alla originalpubliceringar, liksom tidigare års bidrag och – inte minst – tips och verktyg för alla datajournalister. Nästa års datajournalistikkonferens kommer att arrangeras vid Södertörns högskola.

Relaterat inlägg: NODA Awards 2017: Val, personalisering och gräv [170118]

NODA Awards 2017: Val, personalisering och gräv

Annorlunda datajournalistik: Alla färger i världens
alla flaggor, sorterade efter färg. Från danska Ferdio. 

Det är juryarbete igen. 2017 års vinnare av NODA Awards ska utses. Och precis som föregående år så är det ett rent nöje att sitta i juryn.
     Behövs datajournalistik? Ja, jag tycker det. Oavsett om den datadrivna journalistiken använder myndighetsdata eller på olika sätt skapar sin egen data. Journalister ser andra saker i materialet än forskare eller tjänstemän som jobbar med samma data, och hittar helt enkelt en annan sorts nyheter än vi är vana vid.

NODA Awards är det nordiska datajournalistikpriset, och pristagarna tillkännages på den årliga nordiska datajournalistikkonferensen NODA som i år arrangeras i danska Odense.
     I år har vi fått 45 bidrag från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Av dessa har vi nu vaskat fram fem i vardera kategorin Feature, Applications och Investigative som vi i juryn nominerar och som vi ska titta lite närmare på.
     Och ännu mer än föregående år är kvaliteten genomgående mycket hög. Vilket i sig faktiskt kan komma att bli ett problem i framtiden – hur ska en liten redaktion kunna mäta sig bredvid de större som har många gånger mer resurser att lägga på den här sortens datadriven journalistik? Vi ser också flera olika sätt att använda datajournalistik för att personanpassa ett journalistiks innehåll.
     I Feature är följande bidrag nominerade: The digital election team at dr.dk (DR), Flag Stories (Ferdio, som är en infografikbyrå), Where are you at life? (Helsingin Sanomats), Undervisning i minoritetsspråk (SR) och The Middle East: a guide to the chaos (VG).
     Applications: Traffic and weather live centre (Bergens Tidende), Innsyn.no – the Oslo records (Fædrelandsvennen),  EM-profeten (VG), Syrien: Svår konflikt på lättbegripligt sätt (SR) och Community radar (YLE).
     Investigative: De hemmelige bonusmillionene (Sunnmørsposten), Miljardnotan (Aftonbladet), Utpressningsvirusen (Dagens Nyheter), Momsrytterne (DR) samt Tvangsprotokollene (VG).
     Vinnarna i respektive kategori tillkännages 27 januari, i samband med konferensens galabankett.
     Alla inskickade bidrag och tidigare års bidrag är samlade på NODA:s projektsajt. Här finns också verktygslådor och andra resurser samlade för de journalister och redaktioner som arbetar med datajournalistik.

I juryn (vi har blivit fler!) sitter nu Magnus Bjerg, danska TV2, Filip Wallberg, Syddansk Universitet, Bente Kalsnes, Høyskolen i Oslo og Akershus, Tormod Utne, Høgskulen i Volda, Kristofer Sjöholm, Sweco, Carl-Gustav Lindén, Helsinki Universitet, och Rasmus Vouori, Aalto Universitet. Och så jag.

Fotnot: Lyssna gärna på Jens Finnäs, en av Sveriges ledande datajournalister, i Journalistpodden.

NODA Awards 2015: VALU, #sporet och Dødsdykket

Igår kväll presenterades vinnarna av årets NODA Awards, alltså Nordiska datajournalistikpriset, vid den nordiska konferensens avslutande middag.
     Jag var inte på plats – tyvärr, tiden räcker inte till allt – men jag har suttit med i juryn. Vi har inte haft ett lätt jobb. Jämfört med i fjol var det både fler inskickade bidrag, och fler väldigt bra bidrag.

I kategorin applications vann SVT Pejl med VALU, alltså valvakans presentationer av vallokalsundersökningen och senare valresultatet. ”De lykkes der mange har mislykets: de leverer superraske, krystallklare visualiserte valgresultat,” står det i motiveringen.

I kategorin facts vann Berlingske med #sporet ”…som illustrerer hvor mye metadata avslører om livene våre. Et kompleks, men svært viktig tema, som aldri er blitt fortalt så engasjerende og interessant som dette.” Det Berglingske gjort är att de samlat in all metadata de hittat om två danska toppolitiker, och sedan visualiserat detta. Själva mängden tillgänglig data är fascinerande – och skrämmande.

I kategorin story vann VG med Dødsdykket. ”Banbrytende multimedial historiefortelling på ett meget høj internasjonalt nivå,” står det i motiveringen. Och det är verkligen en fascinerande story, och ett fängslande sätt att berätta som vi kommer att se mer av i journalistiken i framtiden.
 
Här kan du läsa mer om vinnarna, och här finns länkar till alla 15 nominerade. Den som är intresserad av datajournalistik kan här se många goda exempel på vad och hur man kan göra. Övriga svenska bidrag bland finalisterna är Nyhetsbyrån Sirén: Politiska klassen, Mittmedia: #kandulova, samt Aftonbladet: Valkompassen och Estonia.

Relaterade inlägg: Här är Nordens bästa datajournalistik (131114), Och vinnarna är… (131123)

Nytt år, gamla och nya arbetsuppgifter

Nej, bloggen är inte död. Inte som genre, och inte heller just den här. Jag har bara inte kommit mig för att skriva så mycket i höst. Det är väl det som är doktorandlivet – eller livet i akademin, misstänker jag att många skulle säga. Ibland har man mycket att göra på jobbet, med undervisning, föreläsningar, data som ska samlas in, konferenspapers och tidskriftsartiklar som ska skrivas…
     Just nu sitter jag förresten och går igenom alla bidrag till The NODA Awards (nordiska datajournalistikpriset). Det är ungefär som att läsa en jättehög med VG-uppsatser, alltså bara skoj.

Den här terminen (och förhoppningsvis framöver) kommer jag att arbeta deltid med JMG:s J-panelen tillsammans med Monica Löfgren Nilsson, som är vetenskapligt ansvarig. J-panelen är en webbaserad survey som ger oss möjlighet att studera journalisters vanor, opinioner och attityder med lite tätare mellanrum än Journalistundersökningarna som görs vart femte år (J-panelen går ut ett par gånger om året).
     Jag försöker förgäves hitta information om J-panelen på JMG:s webb och länka till den, men det tycks som om den infon saknas. En av mina första arbetsuppgifter i det projektet blir med andra ord att se till att uppdatera webben. En preliminär metodredovisning finns dock tillgänglig (pdf här).
     Många forskare använder J-panelen för att ställa frågor som är relevanta för just sina forskningsprojekt. Vid två tillfällen har J-panelen ställt frågor om hur journalister använder sociala medier. Just nu sitter jag och analyserar den datan, och återkommer med färska siffror senare i vår.

Vad ska jag göra mer i vår, alltså förutom avhandlingsarbetet? Det ser ut som om jag kommer att ha fullt upp:

• J-panelen ”stjäl” tid från undervisningen, men jag kommer fortsätta att föreläsa om sociala medier i journalistiken. Som doktorand har jag 20 procents sammanlagd institutionstjänstgöring, och jag delar den nu lika mellan undervisning och J-panelen.
• I mars ska jag berätta för mina kollegor på JMG hur man kan samla in och sedan analysera sociala medier-innehåll med åtminstone några bakgrundsvariabler. Inom forskningen om sociala medier i journalistiken är det ett generellt problem att urvalen sällan är representativa och att det heller inte finns någon möjlighet att använda sig av bakgrundsvariabler (som kön, arbetsplats, typ av arbete) i sina analyser. Jag hoppas kunna presentera en lösning för hur man kommer i alla fall en bit på väg.
• I maj ska jag presentera en studie om hur transparenta journalister egentligen är när de twittrar. ICA:s årliga forskningskonferens hålls den här gången i San Juan. Vad har man på sig när man ska vara representativ i ett sådant klimat?
• Under våren förbereder jag också bidrag till åtminstone två konferenser där jag hoppas få delta, Future of Journalism i Cardiff och NordMedia i Köpenhamn.
• Under våren ska jag också läsa en kurs i högskolepedagogik, den startar redan nästa vecka.

Idag bjuder jag på data!

Idag bjuder jag inte på några siffror från min datamängd med bakgrundsvariabler. Istället bjuder jag på lite data så att den som vill kan ta fram sina egna siffror.

För nedladdning (.xlsx): Frekvensordlista
 
Datamängden består av en excel-fil med de 350 vanligaste orden i svenska journalisters presentationer på Twitter. Det är samtliga ord i urvalet som förekommer tio gånger eller fler. Urvalet är en korpus om 29 288 ord i 2 543 presentationer.
     Det är fritt för alla att använda datamängden. Gör något roligt! Eller något intressant! Eftersom detta är en del av en unik datamängd (och eftersom jag undervisar och handleder studenter bland annat i hur man redovisar data på ett bra sätt) gäller följande:

• Den som använder data och publicerar egna siffror ska tala om var datamängden kommer ifrån. Credda mig, helt enkelt.
• Den som gör tabeller eller grafer ska ange urvalets storlek och aktuella N-tal.
• Den som grovt misstolkar data kommer att få bakläxa.
• Den som gör en grovt missvisande eller teoretiskt inte underbyggd analys kommer att bli tillrättavisad.

Jag länkar gärna till material som bygger på frekvensordlistan, så hör gärna av er om ni publicerar något!


Relaterat inlägg: De tio vanligaste orden när svenska journalister beskriver sig själva på Twitter – läs listan här [140728]

Och vinnarna är…

Igår kväll prisades vinnarna i Nordic Data Journalism Awards under den nordiska datajournalistikkonferensen vid Södertörns högskola.
     Jag är själv inte på plats, och av twitterflödet att döma missar jag en massa intressanta föreläsningar om datainsamlingsmetoder, analysverktyg, presentationsmöjligheter etc.

I klassen Datadriven undersökande journalistik: Helsingin Sanomat Finnish lobbying.
     Motiveringen: "Imponerande metodiskt arbete inom ett fält som få journalister vågar sig på – nätverksanalys. Förmår utnyttja materialet optimalt, presentera det begripligt och samtidigt sätta fakta i ett större sammanhang. Variationen i visualiseringen ger många infallsvinklar på det breda datamaterialet. Tekniker och metoder kan återanvändas, och visar väg för digital medieproduktion. Ett praktexempel på vad en man med höga ambitioner och 'sisu' kan få till!"

     HS skriver själva om vinsten här (tror jag, min finska är inget vidare ska erkännas).

I klassen Data storytelling: Sunnmørspostens Rush i Ålesund. 

     Motiveringen: "En innovativ story där journalisterna verkligen har tagit datajournalistik ett steg längre. Lyckas engagera läsare på olika plattformar och i sociala medier, före och efter publiceringen. Visar att också en liten redaktion kan skapa originell och nyskapande datajournalistik. En fräsch fläkt bland alla bidrag. Datajournalistik behöver inte bara betyda databaser och siffror – det räcker ibland med en genialt enkel idé, med data på ett annorlunda sätt. Skjuter en pil rakt in i hjärtat!"

     Smp skriver själva om segern här.

I klassen Datadrivna applikationer: Aftonbladets Dödade kvinnor.  

     Motiveringen: "Viktig journalistik som också visar hur en dataapplikation kan användas i en publicering över en längre tidsperiod. Mycket ambitiös genomgång med stort genomslag i andra medier och i forskning. Visar hur mångsidig datajournalist är: den kan också beröra människoöden på ett djupt personligt plan. Utnyttjar webbformatet mycket bra, och ger en oförglömlig inblick i en del av samhället vi annars inte ser. Tyngden i materialet och de oändliga tragedierna lämnar ingen oberörd."

     Och Aftonbladet presenterar vinsten här.

Här är Nordens bästa datajournalistik!

Livet som doktorand: Samtidigt som jag (1) har skrivit klart konferenspaper/artikel om de svenska journalister som är mest aktiva på Twitter och hur de – faktiskt – skiljer sig från sina mindre aktiva kollegor, (2) har examinerat journaliststudenter på en hemtenta om journalistrollen och (3) handleder andra journaliststudenter i deras arbete med kandidatuppsatserna, så (4) sitter jag i juryn för Nordic Data Journalism Awards, det nordiska datajournalistikpriset. Livet som doktorand är med andra ord ganska gott denna regniga november.
     Datajournalistikpriserna delas ut i samband med konferensen Datajournalistik i Norden på Södertörns högskola i slutet av nästa vecka, och jag tänker inte berätta vilka som vinner. Däremot kan jag berätta att det varit fantastiskt roligt att gå igenom alla bidrag, 25 stycken, och i en första omgång vaska fram tolv nomineringar till de olika priserna:

I klassen Datadriven undersökande journalistik:

• Dagbladet: Null CTRL
• SVT: Miljöpejl
• VG: Barnehagegranskningen
• YLE: P-böter vid sjukhus och hälsocentraler
• Helsingin Sanomat: Finnish lobbying

I klassen Data storytelling:

• Bergens Tidende: Janne-saken
• Aftonbladet: Inkomstklyftorna
• Sunnmørsposten: Rush i Ålesund
• Trønder-Avisa: Felttoget

I klassen Datadrivna applikationer:

• Aftonbladet: Dödade kvinnor
• Helsingin Sanomat: Finnish lobbying
• YLE: You be the minister

Tittar man igenom de nominerade bidragen ovan ser man att datajournalistik kan vara väldigt olika saker, och det är också svårt att definiera begreppet och säga vad som skiljer datajournalistik från all annan sorts journalistik – när data kan vara så många olika saker. Minsta gemensamma nämnare skulle kunna vara att man använder programmering/mjukvara i processen att samla in, kombinera, analysera eller presentera information. "Data can be the source of data journalism, or it can be the tool with which the story is told – or it can be both", står det i The Data Journalism Handbook som finns tillgänglig online, och det är en definition så god som någon.

     Själv är jag speciellt förtjust i den datadrivna undersökande journalistiken, där journalister relativt enkelt kan analysera och – inte minst viktigt – åskådliggöra enorma mängder data. Titta på exemplen ovan, och fundera sedan lite över hur nyheterna blivit om det "bara" varit text, radio eller tv. 

Fotnot: Den som vill läsa mer om datajournalistik, eller inspireras, kan besöka  Journalism++.