Tips: Så här raderar du tidigare platsinformation

Det går att radera platsinformation från sina tidigare tweets, påminner journaliststudenten Johan Rosholm apropå min artikel i Medieormen:
     Logga in på Twitter och leta reda på konto- och säkerhetsinställningarna. Under rubriken ”Säkerhet och integritet” finns underrubriken ”Integritet” och ”Lägg till plats” med en ruta att bocka i. Se till att den rutan inte är bockad! Tryck sedan på ”Radera all platsinformation” så tas all platsinformation bort från tidigare tweets.
     Svårare än så är det inte!

Debatt på Medieormen om påslagna platstjänster och twittrande journalisters bristande källskydd

När jag analyser mina Twitterdata ser jag ibland saker som får mig att haja till lite extra, men som samtidigt inte riktigt ryms inom forskningsfrågan. Till exempel att förvånansvärt många journalister inte stängt av platstjänster på sina mobiler och plattar. Det betyder att jag – och andra – kan se precis när de har varit exakt var, på metern när. Det tyder på ett bristande säkerhetstänk, och framför allt betyder det att det grundlagsfästa källskyddet hotas.
     Om detta har jag idag skrivit en artikel till Medieormen, Journalister glömmer källskyddet på Twitter.

Jonathan Falck, ny gästprofessor på JMG: ”Ett bra innehåll säljer sig inte självt”

JMG:s nye gästprofessor Jonathan Falck förbereder sig för sin introduktionsföreläsning. Här får han hjälp med mikrofonen av tv-läraren Torbjörn Fraenckel.

Jonathan Falck är fast övertygad om att journalistiken har en framtid:
     – Jag tror på den klassiska journalistiken, gjord med nya tekniska möjligheter.
     Med blicken i backspegeln ser han strategiska misstag han gjorde sin tidigare roll som GP:s chefredaktör och ansvarige utgivare. Med sina erfarenheter vill han nu under sitt år som JMG:s gästprofessor hjälpa såväl studenter som lärare och forskare att se en väg framåt för journalistiken.

Hade jag skrivit en nyhetstext om Jonathan Falcks introduktionsföreläsning på JMG i eftermiddag hade ovanstående fyra meningar fått bilda ingressen (och så hade en redigerare kunnat putsa på formuleringarna). Nu är ju detta en blogg, och det där med ingresser har jag lagt bakom mig. Jag har anpassat mig till en ny plattform och de möjligheter bloggen erbjuder.
     Precis på samma sätt måste journalistiken anpassa sig till det nya digitala medielandskapet, framhåller Jonathan Falck. Mediebranschen genomgår just nu stora förändringar, vilket också ger möjligheter:
     – Nu är det dags att satsa på innehållet i journalistiken. Vilket är det unika materialet, det som publiken är beredd att betala för? Utan kvalificerade, unika, lokala granskningar kommer ingen att överleva.

Den nye gästprofessorn talade i sin föreläsning mycket om kvalitet:
     – Kvalitet handlar i grunden om att ge läsarna det unika, det speciella, det som gör att du som läsare känner dig berikad. Vad vill läsarna ha idag? De vill ha lokala granskningar, men de vill också läsa någon som är expert på sitt område.
     Där hittar vi ett av Falcks misstag som chefredaktör på GP; att han i tider av besparingar inte värnade specialreportrarna starkare. Men idag ser han också ett behov av andra specialkompetenser på redaktionerna: fotografer, redigerare, nyhetsgrafiker:
     – Ett bra innehåll säljer sig inte självt.
    Ett annat konkurrensmedel i en hårdnande konkurrens om publikens uppmärksamhet är etik, framhåller Falck.
     – Jag är gärna lite gammaldags på det här området.Vi måste vara försiktiga med att hänvisa till ”allmänintresset”.

En stor del av introduktionsföreläsningen ägnades journalistikens nya arbetsmetoder. Det handlar om såväl journalistiska arbetssätt som att hitta nya sätt att öka kunskapen om publiken och om att ta till sig omvärldskunskap från allt från medieforskare till beteendevetare och sociologer.
     Bland de nya journalistiska verktygen lades fokus på direktrapportering (”den ska dofta, kännas, upplevas, gripa tag”), crowdsourcing, datajournalistik (”vi journalister måste lära oss att hantera stora datamängder”) och sociala medier:
     – Öppenhet och dialog är superviktigt i dagens medievärld. Alla måste förhålla sig till sociala medier för att promota artiklar, diskutera, skapa öppenhet, få hjälp med research, sälja in, följa upp och förvalta.


Externa länkar: JMG-TV: Introduktionsföreläsningen | Familjen Hjörnes donationsprofessur i praktisk journalistik | Beredningsgruppens motivering

Handbok i hur andra anpassar sig till hur journalister arbetar med sociala medier

LO:s handbok i hur man kan opinionsbilda
i sociala medier. Länk finns nedan.

Nyligen publicerade LO sin Arbetarrörelsens handbok för sociala medier, som bäst kan beskrivas som en introduktion till hur man kan använda sociala medier i opinionsbildningen.
     Halva handboken (10 av totalt 20 sidor) visar välkända exempel på opinionsbildning i sociala medier som fått mycket uppmärksamhet i form av delningar, retweets, kommentarer och uppmärksamhet i traditionella medier som press och tv. Några sidor beskriver mycket kortfattat hur man kommer igång på Twitter, Facebook och bloggar.

Handboken är också ett lysande exempel på en del av medielogiken, nämligen hur olika aktörer faktiskt anpassar sig till mediernas sätt att arbeta. Vet man hur journalister arbetar är det enklare att nå journalister med sitt budskap. 
     Vi får veta att journalister ser sociala medier som en bild av vad allmänheten tycker i olika frågor, att journalister använder sociala medier som källa när de letar information, att tweets och statusuppdateringar ofta ersätter en intervju och att journalister gärna följer nyhetshändelser och aktuella debatter på Twitter.
     Inget av det här är några nyheter – och det är heller ingen nyhet att den här kunskapen naturligtvis går att använda i egna syften om man vill opinionsbilda. Till exempel genom att hänvisa till stor spridning i social medier, länka till information via sociala medier, kommentera aktuella nyhetshändelser och debatter i sociala medier och kanske till och med förbereda sig på att kunna kommentera till exempel en partiledarutfrågning eller politisk debatt på tv genom att förbereda tweets och ta fram bilder och diagram som kan bifogas när man kommenterar.

Det är inte bara arbetarrörelsen som arbetar strategiskt med opinionsbildning i sociala medier på det här viset. Och jag tror att LO:s handbok kan vara nyttig läsning också för personer eller organisationer utanför arbetarrörelsen.
     Men framför allt tror jag handboken är nyttig läsning för alla de journalister som fortfarande tror att andra inte vet hur journalister arbetar och har förmågan att anpassa sig efter det.

Arbetarrörelsens handbok för sociala medier är skriven av Johan Ulvenlöv, ansvarig för strategi och opinion i digitala medier på LO, och kan laddas ner gratis (pdf här).

Följ ett pågående fältarbete: ”Vi har tittat på kanten av brandområdet och känt lukten”

”En av de intervjuade beskrev synen av orange och svavelgul himmel med svart rök och en blek sol som hämtad direkt ur Lars von Triers film Melancholia.”

Just nu kan man följa min JMG-kollega Orla Vigsø, som utför fältarbete i Norberg. Den stora skogsbranden i Västmanland är ännu inte släckt, men branden är under kontroll och den akuta fasen över. Sakteliga ska livet för de boende i området återgå till någonting som liknar det normala. Orla skriver i sin blogg Vixö om sina intryck från de forskningsintervjuer han och Tomas Odén just nu genomför med ortsbefolkningen.
     Som medieforskare är det sällan vi har möjlighet att genomföra en intervjustudie på det här sättet – i princip när det händer, där det händer, när intrycken fortfarande sitter som etsade under ögonlocken och brandröken sticker i näsan.
     Det är också sällsynt att kunna följa ett pågående fältarbete i en blogg på det här sättet. Orla skriver bland annat om nyttan av att som forskare vara på plats och därigenom få en fond för tolkningarna av intervjuerna.

Orla Vigsø funderar också över vad nyhetsmediernas nedskärningar betyder för bevakningen av skogsbranden: ”Hur mycket blir oprecist och kanske misstolkat på grund av bristen på självupplevd erfarenhet?”. Därigenom anknyter han till den viktiga debatt som initierades av Fredrik Westerlund i Sundsvalls Tidning i förra veckan: Okunniga journalister påverkar Sverigebilden.
     Intervjuerna i Norberg sker inom ramen för det MSB-finansierade forskningsprojektet Kriskommunikation 2.0.

Lars Nord vid Mittuniversitetet bloggar också om branden, och förklarar varför intresset för branden kommer att slockna och inte bli en valfråga: Därför blir inte branden politiskt het.

Idag bjuder jag på data!

Idag bjuder jag inte på några siffror från min datamängd med bakgrundsvariabler. Istället bjuder jag på lite data så att den som vill kan ta fram sina egna siffror.

För nedladdning (.xlsx): Frekvensordlista
 
Datamängden består av en excel-fil med de 350 vanligaste orden i svenska journalisters presentationer på Twitter. Det är samtliga ord i urvalet som förekommer tio gånger eller fler. Urvalet är en korpus om 29 288 ord i 2 543 presentationer.
     Det är fritt för alla att använda datamängden. Gör något roligt! Eller något intressant! Eftersom detta är en del av en unik datamängd (och eftersom jag undervisar och handleder studenter bland annat i hur man redovisar data på ett bra sätt) gäller följande:

• Den som använder data och publicerar egna siffror ska tala om var datamängden kommer ifrån. Credda mig, helt enkelt.
• Den som gör tabeller eller grafer ska ange urvalets storlek och aktuella N-tal.
• Den som grovt misstolkar data kommer att få bakläxa.
• Den som gör en grovt missvisande eller teoretiskt inte underbyggd analys kommer att bli tillrättavisad.

Jag länkar gärna till material som bygger på frekvensordlistan, så hör gärna av er om ni publicerar något!


Relaterat inlägg: De tio vanligaste orden när svenska journalister beskriver sig själva på Twitter – läs listan här [140728]

”Åsikterna är mina egna” – 13 procent av alla journalister twittrar med förbehåll

13 procent av landets journalister på Twitter har någon form av förbehåll (ibland också kallat disclaimer med ett låneord från engelskan) i presentationen på sina personliga Twitterkonton.
     Med förbehållet vill journalisten markera att hen twittrar som privatperson, att eventuella åsikter inte kan tillskrivas arbetsgivaren/redaktionen, eller att en retweet inte nödvändigtvis betyder att journalisten håller med om innehållet i det hen skickar vidare till sina egna följare.
     Ett sådant förbehåll kan se ut på olika sätt. ”Twittrar privat”, ”Åsikterna här är mina egna” samt ”RT betyder inte medhåll” är typiska formuleringar.

Jag har funderat en hel del på om jag tycker att 13 procent är en alltför låg andel eller inte, och kommit fram till att den kanske egentligen ska ses som onödigt hög. Det handlar trots allt om personliga konton, i eget namn.
     Även om nio av tio journalister i sin presentation talar om att de är journalister, och många dessutom talar om var de jobbar, så handlar det om konton som journalisterna själv har det fulla ansvaret för, juridiskt såväl som etiskt.
     Arbetsgivaren har ingen möjlighet att styra hur dess journalister sköter sina sociala medier-konton. Kollektivavtalet (§3) ger anställda journalister långtgående yttrande- och åsiktsfrihet.
     Det viktiga undantaget är anställda vid public service som ”är skyldiga att i offentliga sammanhang avhålla sig från sådana uttalanden och åtgärder som kan medföra att företagets opartiskhet, särskilt på det politiska området, med fog kan ifrågasättas. I alla frågor som rör relationer till personer, företag eller institutioner skall medarbetare inom public service-företagen alltid handla så att tilltron till dennes opartiskhet i tjänsten inte med fog kan ifrågasättas” (§3.2). Ett generellt förbehåll i sin Twitterpresentation räcker med andra ord inte för den public service-journalist som vill ta ut svängarna, utan hen är alltid tvungen att tänka på hur hen uttrycker sig.
     Enligt det här synsättet borde alltså inte journalister behöva ha något förbehåll i sina Twitterpresentationer.

Samtidigt kan jag tycka att 13 procent är på tok för lågt. Det kan vara svårt för utomstående att göra skillnad mellan det journalister producerar i sin yrkesroll (nyheter, krönikor, analyser etc) och det journalister skriver i sin mer personliga roll på Twitter. För att ta bara ett exempel: Niklas Svensson är för många alltid reporter på Expressen, vare sig man läser en politikerintervju i tidningen eller på Twitter om hur han tänder grillen inför kvällens middag.
     Man kan också se på saken ur ett varumärkesperspektiv. Ett varumärke är aldrig starkare än dess enskilda beståndsdelar. Journalisters personliga sociala medier-aktiviteter blir en del av redaktionens varumärke, vare sig man vill eller inte. Är journalisten social på Twitter, svarar på frågor, uttrycker sig väl, skriver intressant, så spiller lite av det positiva intrycket över på arbetsgivaren (om hen har talat om var hen jobbar). Uppför sig journalisten som en buffel eller uttrycker kontroversiella åsikter kan det i ett slag sänka förtroendet för hela redaktionen.
     Enligt det här synsättet borde alltså alla journalister ha ett förbehåll i sina Twitterpresentationer. Men det skulle antagligen ändå inte hjälpa. Den som vill sätta likhetstecken mellan en enskild journalists uppfattning och hela redaktionens kommer att göra det i alla fall.


Fotnot: Urvalet består av 2 543 journalisters presentationer på Twitter. Sveriges Radios utvecklingsredaktör för sociala medier, Yasmine El Rafie, skriver om företagets rekommendationer för sociala medier för de medarbetare som bevakar valrörelsen på Medieormen. I företagets sociala medier-handbok finns rekommendationer för samtliga medarbetare.

Relaterade inlägg: De tio vanligaste orden när svenska journalister beskriver sig själva på Twitter – läs listan här [140728], Journalisten på Twitter – så här ser hen ut [140729], Twitters öppna API, bakgrundsvariabler och bristen på kontaktinformation [140730]

Twitters öppna API , bakgrundsvariabler och bristen på kontaktinformation

”Baksidan” av min datamängd med bakgrundsvariabler. Variablerna 1–10 är hämtade via Twitters öppna API, resten kodar jag manuellt.

Mitt avhandlingsprojekt handlar om hur journalister använder sociala medier. Hittills har jag analyserat surveydata från de svenska journalistundersökningarna. Under hösten kommer jag att gå vidare med en innehållsanalys av journalisters twittrande, och jag har just kodat färdigt mina bakgrundsvariabler.
     Mina bakgrundsvariabler hämtar jag från dels journalisternas egna presentationer på sina konton, dels den information som finns om varje konto. Antalet följare och följda, när kontot skapades, antal uppdateringar etc. All den här informationen är tillgänglig via Twitters öppna API, och på fackspråk heter det att man skördar (på engelska harvest) data när man låter ett specialprogram samla in den information man är intresserad av.
     Bakgrundsvariablerna behöver jag för att kunna analysera innehållet i de svenska journalisternas twittrande. Twittrar manliga journalister annorlunda än kvinnliga? Spelar det någon roll hur länge man haft sitt konto? Spelar det någon roll hur ofta man uppdaterar, alltså hur pass aktiv man är? Twittrar Stockholmsjournalisterna annorlunda än de som bor utanför tullarna? Twittrar public service-anställda annorlunda än kvällstidningsfolket eller frilansarna?
     Bakgrundsvariablerna är också väsentliga för att jag ska få en uppfattning om representativiteten i mitt urval. Genom att jämföra mina siffror med till exempel data från journalistundersökningarna kan jag se om urvalet har en rimlig fördelning vad gäller åtminstone kön och arbetsplats. Ju bättre överensstämmelse, desto mer vågar jag generalisera till en större population.

Jag hittar inte alla de bakgrundsvariabler jag vill ha om alla konton i mitt urval (2 543 journalistkonton). Ålder, till exempel – i mitt urval tror jag det är tre individer som talar om hur gamla eller rättare sagt unga de är, och några ytterligare som antyder att de nått pensionsåldern. Men jag hittar förvånansvärt mycket, framför allt när jag kodar innehållet i presentationerna manuellt:

• De vanligaste arbetsplatserna är SR (14 procent), SVT (9) och kvällstidningarna (8). 26 procent anger inte arbetsplats.
• 50 procent bor eller arbetar i Stockholm.
• De beskriver sig själva i första hand som journalist (35 procent), reporter (15) eller redaktör (10).
• Bara 6 procent har kontaktuppgifter (e-post eller telefon) i sin presentation.

Jag vet inte varför så få journalister har med kontaktinformation i sina Twitterpresentationer.  En rimlig förklaring är att det ju faktiskt går utmärkt att kontakta journalister på Twitter, och att en e-postadress eller ett telefonnummer därmed är ganska onödigt.


Relaterade inlägg: De tio vanligaste orden när svenska journalister beskriver sig själva på Twitter – läs listan här [140728], Journalisten på Twitter – så här ser hen ut [140729]

Journalisten på Twitter – så här ser hen ut

Så här presenterar sig medianjournalisten på Twitter. Presentationen är skriven med utgångspunkt i de mest frekventa orden i ett urval av journalisters egna presentationer.

Det typiska journalistkontot på Twitter – det som tillhör medianjournalisten, om jag får kalla henom så – ser ut så här (uppgifterna är medianvärden på ett urval av 2 543 konto):

• följer 428 konton
• 434 följare
• 1 488 uppdateringar
• 10  4  listor
• skapades i augusti 2010
• hör hemma i Stockholm 

Man kan säkert ha starka och mer eller mindre välgrundade åsikter om huruvida de här siffrorna är ”bra” eller inte. Kanske är man själv mycket mer aktiv och tycker att en journalist med knappt 1 500 uppdateringar har missat hela poängen. Eller så tycker man att journalister bör vara mer återhållsamma i sina sociala medier-aktiviteter.
     Oavsett vilken inställning man själv har till Twitter är det bra att komma ihåg att mediankontot inte representerar något slags idealkonto. Det är också bra att komma ihåg att allt inte syns – många journalister arbetar väljer till exempel att lägga till konton på listor istället för att följa dem.

Kontot på bilden ovan, @jagarjournalist, har jag skapat för att twittra resultat från min forskning om hur svenska journalister använder Twitter.
     Bakgrundsbilden tillhör kategorin ”vackra naturbilder” (eftersom jag är bohuslänning väljer jag naturligtvis granit), och profilbilden genren ”actionbild på kontoinnehavaren” (vi kan väl låtsas att det är en flygande reporter som hänger i snörena). De flesta journalister presenterar sig dock med en porträttbild.
     Presentationen är skriven med utgångspunkt i den frekvensordlista jag satt samman utifrån en korpus bestående av 2 543 journalisters Twitterpresentationer. Genom att använda de mest vanligt förekommande orden, och samtidigt se till att det blir lättläst och begripligt (LIX på hela korpusen är 45, alltså ”medelsvår, normal tidningstext”), kan man säga att texten presenterar ett typiskt svenskt journalistkonto.
     Orden har följande placering på frekvensordlistan:
     Jag (19) är (7) en (20) journalist (3) som (8) jobbar (23) som (8) programledare (38) på (1) Sveriges (12) Radio (9) P4 (45). Gillar (22) nyheter (28) och (2) politik (81). Tidigare (41) på (1) SVT (15). Reporter (5) at (27) Swedish (24) Radio (9).


Fotnot: Att jag väljer att beskriva medianjournalisten som en hen är för att det finns lika många manliga som kvinnliga journalister på Twitter. Att utse endera könet till ”typiskt” känns bara löjligt.

Uppdatering 140731: Jag läste fel i mina datakörningar, och uppgav 4 listor – vilket är typvärdet – istället för det korrekta medianvärdet 10 listor.

Uppdatering 150808: Det finns inte längre något @jagarjournalist-konto på Twitter. Jag twittrar om min forskning på @ulrikamhedman.

Relaterade inlägg: De tio vanligaste orden när svenska journalister beskriver sig själva på Twitter – läs listan här [140728]

De tio vanligaste orden när svenska journalister beskriver sig själva på Twitter – läs listan här

Semestern är slut och jag börjar titta på min datamängd igen. Den här gången använder jag data från Twitter och ett urval av 2 543 svenska journalister. Samlar man alla de här 2 543 journalisternas presentationer (alltså hur de beskriver sig själva på maximalt 160 tecken i sin Twitterprofil) och gör ett ordmoln av alla 29 288 ord så blir resultatet som i bilden nedan.
     Sorterar man bort alla småord som på, och och i och gör en tio-i-topp-lista med substantiv och verb ser den ut så här (antalet gånger ordet förekommer i hela samlingen av profiler inom parentes).

1. Journalist (735)
2. Reporter (341)
3. Radio (262)
4. Sveriges (215)
5. SVT (172)
6. Twittrar (161)
7. Redaktör (143)
8. Gillar (130)
9. Swedish (128)
10. Aftonbladet (125)

Topplistan stämmer väl överens med min tidigare forskning om svenska journalister på Twitter, publicerad i Digital Journalism – de flitigaste twittrarna finns på Sveriges Radio och kvällstidningarna.
     Jag gillar att ordet gillar hamnar så högt på listan. Det visar att journalister försöker vara lite personliga och berätta något om sig själva som inte nödvändigtvis är jobbrelaterat. (Å andra sidan kan de ju mycket väl gilla jobbrelaterade nyheter, plats 11.)
     Och det överraskar mig att ordet Swedish nämns så ofta. Min tolkning är att många också presenterar sig själva på engelska.

Ordmolnet visar hur 2 543 svenska journalister presenterar sig själva på Twitter. Här kan du göra ett eget ordmoln.

Att göra topplistor med de vanligaste förekommande orden i en korpus (som min samling Twitterpresentationer är), att leka med hur jag vill att mitt ordmoln ska se ut för att passa på bloggen (testa typsnitt, röra om bland orden tills det ser någorlunda snyggt ut och inte minst göra en anpassad färgpalett) och att sätta en buzzfeedifierad rubrik (men jag tror knappast att någon av kvällstidningarna kommer att erbjuda mig ett redigerarjobb igen) hör knappast till det egentliga forskningsarbetet.
     Men jag måste ändå göra frekvenskörningar på alla variabler i min datamängd, leta outliers, fel och orimligheter, och börja fundera på hur saker hänger ihop i relation till teori och tidigare forskning. Att leka lite med min empiri på det här sättet är helt enkelt ett sätt för mig att börja lära känna mitt material. 


Relaterade inlägg: De twittrande journalisterna visar journalistikens framtid [140518]