27 juni 2012

Journalisters användning av sociala medier:
Att omvärldsbevaka viktigare än dialogen

För snart en vecka sedan publicerades boken Svenska journalister 1989–2011 (redaktör Kent Asp) med de första analyserna från höstens stora journalistundersökning, Journalist '11. Där finns också de första publicerade tillförlitliga siffrorna över hur svenska journalister använder olika sociala medier.
     Siffrorna visar att de flesta journalister använder sociala medier i hög utsträckning, men att skillnaderna inom kåren är stora – många använder inte sociala medier alls eller väldigt lite (se Journalister gör "mer av allt" i sociala medier). Det finns också skillnader i användning mellan olika grupper av journalister – till exempel ligger SR:s och kvällspressens medarbetare i topp på listan över flitig användning (se Stora skillnader i hur journalister använder sociala medier i jobbet).
     De här analyserna är spännande nog, men i undersökningen ställdes också frågor om användningsområden, alltså egentligen vad journalister använder sociala medier till i jobbet.

Så: En sista tabell över svenska journalisters medieanvändning hinns med innan jag ska försöka ha semester. Den här gången handlar det om vilka professionella användningsområden som anses som viktiga.




Det är intressant att notera att mer passiva användningar, sådana som kan sammanfattas som omvärldsbevakning, rankas så mycket högre än de mer interaktiva.
     Man kan med andra ord säga att journalister fortfarande mest använder sociala medier som ett nytt redskap för att göra det de alltid har gjort – inhämta och bearbeta information. Journalister använder sociala medier mest för att bevaka diskussioner, hitta idéer, researcha, trendspana etc.
     Journalisterna tycks också medvetna om de sociala mediernas betydelse för att skapa och stärka varumärken. Men jag noterar att byggandet av det redaktionella varumärket anses viktigare än byggandet av det egna personliga varumärket, vilket skulle kunna tyda på att många journalister är aktiva i sociala medier för att arbetsgivaren (eller någon annan) vill det.

Även om de allra flesta svenska journalister använder olika sociala medier en hel del, både professionellt och privat, anser många att de sociala mediernas betydelse för journalistiken nog överdrivs i debatten.
     I undersökningen har journalisterna fått ta ställning till påståendet att "journalister kan göra bra journalistik utan att använda sociala medier" – nio av tio håller med om det.
     Påståendet att "journalister lägger för stor vikt vid sociala medier" håller sex av tio med om.
     15 procent håller med om att "sociala medier kan ersätta traditionella medier som nyhetsförmedlare".


Fotnot: Metoddokumentation Journalist '11. Siffrorna i tabellerna är från Monika Djerf-Pierres kapitel Sociala medier i Asp, Kent (red) (2012) Svenska journalister 1989–2011, Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar