5 december 2010

Så mycket (eller lite) var alltså den friheten värd...

Här gick alltså gränsen för vad vi får diskutera eller ta del av på nätet... Och så här lätt är det alltså att begränsa tillgången på information... Det är skrämmande.
     Det har varit ganska enkelt och bekvämt att beskylla Kina, forna öststater och diverse diktaturstater för censur när de infört begränsningar för i vilken utsträckning eller vilka delar av internet befolkningen kan eller får ta del av. Nu är det väst – som ju gärna utmålar sig som demokratins förkämpar – som på olika sätt tar till storsläggan. Mot Wikileaks. Det är skrämmande.

Jag har tidigare kritiserat inte Wikileaks, men väl frontmannen Julian Assange, för maktfullkomlighet. Den kritiken håller jag fast vid. Men det påverkar inte Wikileaks själva grundidé och det som gör Wikileaks så viktigt: Möjligheten för alla och envar att – anonymt – lägga upp mer eller mindre hemliga dokument, så att alla och envar – anonymt – kan finna sina egna sanningar. Den tanken är inte alls dum. Arbetsmetoderna för att uppnå detta beskrivs i en artikel som "sofistikerade".
     Nu har avslöjandena tydligen gått lite för långt, i och med att e-post från och till USA:s diplomatkår lagts ut till allmänt beskådande. Det är inte precis någon smickrande bild av USA som framträder.
     Så vad gör man? Amazon tvingar Wikileaks att flytta sina servrar, efter påtryckningar från den amerikanska senaten. Frankrike, dit servrarna flyttades, funderar på ny lagstiftning för att förbjuda visst innehåll. Andra länder begränsar tillgången till delar av Wikileaks sajt. Hetsjakten på Julian Assange toppar nyheterna världen över; Assange själv är efterlyst av Sverige men vädjar till den svenska åklagaren eftersom han är rädd att bli utlämnad till USA. Och betalningsföretaget PayPal bryter med Wikileaks, vilket betyder att möjligheten för anhängare att enkelt donera en valfri summa pengar till verksamheten försvinner. För att bara ta några exempel. DN beskriver utvecklingen som "början till slutet för ett fritt internet". Det är skrämmande.

Inte bara Reportrar utan gränser är förskräckta. Wikileaks ses av många – trots allt – som närmast demokratins och journalistikens räddning. Wikileaks själva publicerar nu ett upprop, där man ber om hjälp att sprida sitt material över så många servrar som möjligt.
     Själv har jag ingen server att ställa upp med. Men jag tänker inte köpa fler böcker från Amazon, och jag tänker inte utnyttja PayPal. Och självklart ska jag tala om vad jag tycker när tillgången på information begränsas på det här viset. För det är skrämmande.


Några andra bloggares röster: Rosemari på Kulturbloggen, Opassande, Mymlan, Nikke.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar